Aftonbladet – 13 september 1862, sida 3

EMP bröt sen RE TR RER Lt RS ER ED PER RE denten Juhlin-Dainfelt, hvilken besett mossorne och är fullt kompetent att i ämnet afgifva yttrande, hafva vi trott oss icke böra underlåta att förete detsamma, för att till öfverflöd visa huru er anmärkningen saknar minsta sken af befosenhet. 4:0. Vid omförmälande af denna punkt har hr Krook den upprepade njutningen att emot sflidne inspektoren Lyrberg få framkomma med n till saken ej: hörande tillvitelse. Grunderne lör. den Lyrberg förunnade billiga löneförbättring äro förut uppgifna och den borde destomindre kunna klandras, som Lyrberg hade öfverinseendet öfver förvaltningen ar alla fyra bruken, brefvexlingen med förmyndarne och beva kandet af brukets allmänna angelägenheter elle: ungefär samma bestyr, derför en person, hvilken ir Krook säkert anser vara ganska anspråkslös tärer ifrågasatt ej mindre än 10,000 rdr årlrgen 5:o. Efter på fri hand uppgjorda kalkyler har ir Krook äfven här kommit till ett belopp. det wan yrkar att vi skulle ersätta den omyndige Då likväl hela anmärkningen redan blifvit förklarad så att densamma aldrig bordt af hr Krook fullföljas och hans nu uppgjorda kalkyler ickt kunna göra klandret mera gällande än förut torde det rätteligen böra lemnas utan afseende. 6:0. Vid denna punkt har hr Krook icke ens gittat framställa något ersättningsbelopp, som an fordrat att utbekomma, utan endast påstått. att öfverförmyndaren har åliggande bedöma förvaltningen såsom särdeles vårdslös. Till äfventyrs vidtager sig hr Krook i sitt förmenande. att: domstolen skulle meddela enstaka omdömer huru ett landtbruk varit skött eller annat dylikt. och säkert far han mycket vilse när han framställer såsom ett åliggande för domstolen att ut: tala ett så obefogadt omdöme som det nyssnämnda. 7:o. Hänvisande till hvad exceptionen i denna del innehåller och hvilket hr Krook icke gittat vederlägga, erinra vi särskildt om huru hr Krook. såsom hans egen stämning viteordar, äfven i denna punkt blygsamt klandrar en åtgärd, den han sjelf såsom förmyndare fortsatt. Då det för vattenbrist medgifna hviloståndet vid giufvan snart tilländagår, lärer det väl dessutom kommz att visa sig, huruvida icke-det befinnes fördelaktigt, ett åter sätta grufarbetet i gång. 8:0o,Här talar hr Krook än om klensmedja än om präktig herrgård, än om bruk och är om torp. Hvad han egentligen menar med allt detta, är ej så lätt att förstå, men, om v ock medgifva honom, att vid en eller annan öf verinteckna i herrgård-skäl kan vara att ej låta smedjan kosta mera än sjuhundra riksdaler, så är likväl dermed ej bevisadt, att denna vid Wij säteri och bruksegendom af slagg och murbruk appförda större smedjeoch verkstadsbyggnad dere eller icke ändamålsenlig eller oskä ligt dyr. :o. I denna punkt, likasom vid den fjerde. sväfvar åter kassabrist för hr Krooks sinne Vi beklaga att denna olyckliga föreställning så ofta kall återkomma, och hemställa vänligen till hr Krook om det ej vore bättre att egna omtanke åt verkliga förhållanden, än åt andras och dertill för längesedan aflidne personers förmenta kassabristen. Vi veta icke om Lyrberg befun nit sig i denna mindre angenäma ställning, men då hr Krook påstår, att han kunnat fylla bristen genom försäljning af sin fastighet till ett pris, som, efter hvad visadt är, från flera -håll erbjudits honom, vill det synas, som hans ställning i allt fall varit dräglig. Tänk om hans fastighet varit så högt graverad att den aldrig kunnat säljas till ett pris, som betäckte skulden eller kassabristen. En dylik ställning hade varit något att tala om, den hade sannerligen kunnat kallas odräglig för en person, sådan som Lyrberg, hvilken visserligen icke var hvarken så oduglig i sitt yrke att han beh fde, eller så för härdad emot hederns fordringar och samvetets röst att han kuhde eftertrakta en värnlös omyn digs egendom, för att dermed fylla sina kassw behof. I öfrigt vill hr Krook i denna punkt, att bruks patronen Roths och hans medförmyndares åtgärd att för den omyndiges räkning köpa fast egen dom, skall anses sårvom hade de sökt att pt alla upptänkliga sätt förstöra pupillens gods. Hr Krook vet måhända, att men kan köpa fa -tighet så, att man i sjelfva verket gör slut på allt hvad man har, men icke bör han derför anse detta gälla såsom princip för alla fastighetsköp. Att i förevarande fall köpet var för den omyhdige ganska förmånligt hafva viredaniexceptionen visat och det gläder oss också att sc huruledes hr Krook icke trott sig hafva tillräck gt ådagalagt köpets ofördelaktighet, utan ati äfven taga med i beräkningen äret 1858 då brukspatronen Roth ej lefde, men hr Krook -deremot både lefde och var förmyndare för bruksegaren EAST Aberg. 10:0. Äfven här möter samma företeelse, som vi flera gånger nödgats anmärka eller att hr Krooks klander drabbar förvaltningen åren 185E och följande år, då han sjelf varit förmyndare. Vi förstå ej Huru detta rätteligen bör förklaras. AX ena sidan Kan det våra särdeles oegentligt al ar Krook att vilja sålunda framlägga sin egen förvaltningsbrist, å andra sidan torde det ej böra ika fördelaktigt bedömas att hr Krook på den döde brukspåtronen Rofh har så stränga forIringar, helst då det ser ut som ville han på len aflidne vältra skulden för hvad under hans :gen förvaltning misslyckats. Vi kunna emellerid meddela hr Krook att, enligt hvad vi fått ss tillförlitligt uppgifvet, under de första årer fter skogsköpet och innan behöflig strömrensning hunnit föllbordas, icke någon större flottning af timmer till sågen kunnat verkställas, utt sedermera Minskad vattentillgång under flodiden lagt hinder för flottningen, men aft derefter under är 1861 omkring 12.000 sågblock nedrts till sågverket och att i år all utsigt lärer Adnäs att åtminstone 8000 skola nedkomma. För sfrigt hafva, äfven i år finbladiga ramar blifvit insatte vid Amots såg, hvadan äfven fesultaten if sågningen böra för framtiden vinna betydigt. Skogsafverkningsrätten är inköpt för 5 och det lider sannerligen icke tvifvel att u en god förvaltning skogarne skola flerdubbelt sälla derå nedlagae köstnader. Att åstadkomna denna förvaltnivg åter tillhör nuvarande förmyndare, och i främsta rummet hr Krook, för hvilken, om han besitter hälften af den utmärkta insigt, skicklighet och förmåga i allslags bruksoch landthushållning, som kärandeskrifterna vits-) orda honom ega, en dylik förvaltning bör blifva n småsak, den han kanske till och med från Ledinge kan sköta. 11:0. Rörande denna punkt hafva vi tillräckligt yttrat oss i exceptionen och vilja endast tillägga att, då den här klandrade åtgärden var en fortsättning af hvad brukens myndige egare funnit fördelaktigt, denna omständighet ensam torde vara tillräcklig för att tillbakavisa förevarande anmärkning. 120. Äfven denna punkt har i exceptionen blifvit tillräckligt afhandlad. : I fråga om de fem anmärkningspunkterna rörande jernförsäljningen hafva vi redan i exceptionen lemnat fullständiga upplysningar, ehuru hr Krook här likasom vid föregående punkter, då han gifver sig sken af att omnämnda äfven hvad vi anfört, gör detta på ett stympadt och I förvridet sätt. ; Samtlige dessa fem sednare anmärkningar iöra : armellartid Tfrrvaltninges tinar ov hasta IE