Aftonbladet – 4 september 1862, sida 2

-ej saken hade fått en oförutsedd utgång, så skulle ni hafva hjelpt mig. Hade icke Mi chael Vanstone blifvit cöd, så skulle jag hafva rest till Brighton och utan svårighe funnit vägen till honom, under ett antagei namn. Jag hade med mig tillräckligt pen gar för att dermed uppehålla mig under flera månader. Jag tänkte använda denna tid — ja, ew helt år, om så behöfdes, för att omintetgöra mrs Lecounts välde öfver honom, och jag skulle hafva slutat med att tillegna mig sjelf detta välde och på hvilka vilkor som jag behagade föreskrifva. Ungdom, nyhetens behag och förtviflans mod — allt detta hade jag på min sida, och jag kände att jag skulle hafva lyckats. Inom årets slut — ja, innan hälften af denna tid, skulle ni hafva sett mrs Lecount afskedad af sin husbonde och mig antagen i hennes ställe, såsom adopterad dotter till Michael Vanstone och såsom en redlig vän, hvilken hade räddat honom från en samvetslös älventyrerska på ålderdomen. Unga flickor, icke äldre än jag, hafva utan fastare grund för att lyckas, företagit sig likadana bedrägerier, och hatva gått i land dermed. Jag hade min plan uppgjord, jag hade noga betänkt alla svårigheter; jag visste hvilken svag sida hos den gamle mannen som jag borde angripa, liksom mrs Lecount hade gjort det före mig, och jag upprepar det ånyo: jag skulle hafva lyckats. Jag tror att ni hade gjort det, sade kaptenen. Nå, än vidare. , Michael Vanstone skulle snart derefter hafva ombytt förvaltare. Den platsen hade ni erhållit och dessa slags spekulationer, som han så begärligt vågade, skulle hafva kostat honom den förmögenhet, som han hade röfvat ifrån mig och min syster. Till det sista Sret, kapten Wragge — så visst som ni sit