Aftonbladet – 3 september 1862, sida 2

Civilstatens pensionsinrättning. (Forts. fr. gårdagsbl.) Beträffande den inverkan, ifrågavarande förändringar skulle utöfva på pensionsinrättningens ÖR böra följande förhållanden tagas i betraktande: att befordringsafgift skulle, enligt 3 S i gällande reglemente er ägpas af alla dem, hvilka kommo att till högre klass PR och hvarigenom, i händelse alla nuvarande delegare af denna förmån ville sig begagna, inrättningen skulle tillskyndas en inkomst, en gång för alla, af 10,500 rdr; att, om denna summa betraktas såsom kapital, deraf för framtiden vore att påräkna årlig ränteinkomst af något mer än 500 rdr; att efter medelberäkning befordringsafgifterna årligen skulle vinna en tillökning af omkring 500 rdr; att skilnaden emellan nuvarande årsafgifter och dem, hvilka i följd af förändringen skulle tillgodokomma inrättningen, uppgår till årligt belopp af omkring 15,900 rdr; samt att, om, såsom 1857 års fullmäktige för sin del ansågo lämpligt, alia de delegare, som blefvo från en till annan klass uppflyttade, skulle, i förhällande till skilnaden mellan de båda klas sernas pensionsbelopp, erlägga retroaktivafgift för hela den tid de tillhört den lägre klassen, inrättningen derigenom skulle tillskyndas en inkomst en gång för alla af mer än hundratusen riksdaler. Någon egentlig ledning för bedömande i hvad mån tjenstemän skulle begagna tillfället att ur tjenst afgå med ifrågasatta förhöjda pensionerna, nnes väl icke. Men då skilnaden emellan pensionsbeloppen och lönerna, äfven efter en sådan förhöjning, vore i allmänhet lika betydlig och i flera fall större än förhållandet var enligt de äldsta pensionsbestämmelserna, saknas icke skäl till det antagande att flera delegare i de särskilda klasserna ej skulle afgå med förhöjd pension än tillförene, då skilnaden mellan lön och pension var mindre. Högsta pensioneringen från tjenstemannafonden har egt rum under perioden 1847—1851. Skilnaden emellan pensioneringen i de särskilda klasserna, då den var högst, och förhållandet sistlidne år, har varit som följer: Antal pensioner Åren 1847—1851. År 1861. l:sta klassen .. .... .. 9. 4 2:dra , 7 3. 3idje. , 15. 14. 1:de 1 1. 5:te 28 PW 5:te ? 5 2, :de san 2 Ua: 3:de: om 40. 374. J:de sng 8 6. Häraf visar sig att minskningen i pensioneringen företrädesvis inträffat i första och andra klasserna. Ursprungligen utgjorde pensionerna i dessa klasser tvåtredjedelar och sedermera en half af resp. lönerna. I den mån skilnaden blifvit större, har pensionsrätten mindre begagnats; och då, äfven med den för första klassen ifrågasatta för höjning, pensionerna i dessa klasser skulle utgöra allenast omkring en tredjedel af lönerna, är icke anledning antaga att pensionsrätten i omförmälda två klasser komme att af delegare begagnas mera än under de sednaste åren. För