Aftonbladet – 1 september 1862, sida 3

NORGE. : Generalmajor Meydell har gitvit ut en skrift: ?Huru bör den norska krigsmakten till lands inrättas för att motsvara sin unionella bestämmelse ?? Hufvudförslaget i denna skrift är, för att bringa upp liniearmån till minst 24,000 man, att manskapets tjenstetid i reserven skulle ökas från 3 till 5 år, efter hvilken tid det borde stå qvar 2 år i landtvärnet och dernäst 3 år i dettas reserv. En författare i Morgenbladet klandrar att regeringen börjat alltiör mycket utöfva det af Carl XIV Johan införda missbruket att förläna titlar i armn utan Ke RE tjenst. Den 22 Aug. var den egentliga inryckningsdagen för lägret på Gardemoen, på aftonen voro alla de inkallade trupperna samlade der och den 23 begynte exercisen. Det regnade hela förmiddagen så starkt att på middagen order utfärdades om: exercisens inställande, men just som denna order var kungjord för trupperna blef det vackraste väder. På söndagsförmiddagen den 24 var kyrkparad.På eftermiddagen uppställdes trupperna för alt mottaga konungen och prinsarne. Under lång väntan blefvo de föret genomblötta af en regnskur och fingo sedan en hagelby som gjorde marken hvit. De kungliga personerna ankommo så sent att det ej kunde bli någon defilering af. Om qvällen dansades vid vakteldarne. Måndagen den 25 exercerades itrigt. — I lägret fr så kallt att det ligger frost på tältduken om mörgnarne. Det oaktadt har man ännu inga sjuka. Knappt har norska teatern gjort cession och blifvit upplöst förrän det sednare ödet hotar äfven Kristiania (danska) teater. Dess direktion har nemligen ålagt dess förnämste skådespelare och skådespelerskor att under nästa spelår när så påfordrades göra koristtjenst. Sujetterna ha förklarat att de icke underkasta sig detta, utan hellre afstå från nytt engagement. Vid sednaste postens afgång var striden ännu oafgjord. En båt med 2 man och 80—90 får uti förolyckades nyligen i Lysefjorden. Flera dagar derefter fann man många får drifvande döda i sjön, men 34 hade kommit lefvande i land på ett klippskär, der man icke kunde begripa huru djur hade kunnat klättra upp. Det oaktadt fann man att alla de moder lam, som bergat sig, äfven hade sina lam med sig. En gammal fiskare spår, efter kännetecken som han under fyratioårigt fiske iakttagit, att nästa vårsillfångst skall blifva rik.