Aftonbladet – 8 augusti 1862, sida 3

t lande -asnarsamt aeceknge och vedervardig alt : påge, derpå vill jag gifva honom permbref. : Dafsedt dessa omnämnda olägenheter är Si vistelsen i Rom för främlingen från den fria si norden i ett annat sfseende obehaglig, ha: i ilider nemligen ovilkorligt af att se, at 5 i enart sagdt i luften känna det andliga och i verldsliga förtryck, som likt en gifiig dimma jinsveper den eviga staden, förpestar des. r luft och dödar allt som eger lif, så i and : -iligt som politiskt hänseende. Man erfar isamma vidriga känsla, som vid åsynen jen orm eller skorpion; då man ser dese i svarta prester kräla i tallösa skaror omkrin; isig och dervid besinnar huru mycket blod I redan flutit för deras skuld och huru mys i ket blöd, som kommer att flyta, innan deras omättliga herrsklystnad, deras nästan okuiliga halstarrighet biifva besegrade. Skrym-: töri och hemlig hädelse, yttre skenhelighe: : och inre sedeslöshet, blodtörst, hedrad mer i namnet gudsdyrkan och trosifver, snikenhe: : och roflystnad: så der dessa herrans fienn ires egenskaper,. hvilka till. Guds. ära : sök sina händer i blod och för menniskans evig: salighets skuld vilja göra henne till slaf. an känfr sig illa till mods då man vandrar midt ibland dessa typer af hyckleri och illistighet; munkarnes fysionomier äro mer: drägliga, ehuru bockens eller svinets drar hos dem som oftast äro i enkänliga, met ide se hvarken så hemska eller så illmarig: ut som högvördiga presterskapet. Hvad der j helige fadren sjelf beträffar så förefaller ha att vara en gare men favstiserad och till sjelfdyrkan uppdyrkad munk, den de: med ett svagt hufvud förenår ett godthjertr och enfaldens envishet.. Hans brokigt ut styrda schweitzergarde erinrar å ena sidan om medeltidens legotrupper, å andra sidan om Upsalas hederliga doh rer eller 8. k. kålmaskar. De påfhga trupperna för öfrigt hafva helt I och hållet karakier af blodhundar, de der ej i begära bättre än att hetsas på folket. I deras leder finnes ett betydligt antal franska ;!egitimister jemte allehanda andra äfventy jrare, hvaraf en stor mängd irländare. Frans fe hafva otvifvelaktigt, man säge om högvigtiga kursoockupationen för öfrigt hvad man säga vill. sparat mycket blod genom sin närvaro i Rom, ty de ingifva respekt så hos påfliga regeringen som hos romerska folket och förhindra genom sin närvaro så väl den förra att anställa blodbad, hvartill den vid alla tillfällen viear sig häfvå god lust, som det sednare från att verkställa en revolution. At: en sådan ej i Rom skulle aflöpa utan betydlig blodsutgjutelse kan man taga för gifvet, ty godfil ge släppa ej presterna makten och folket har långa lidanden och grymma orättvisor att hämnas: Säkerheten på Roms gator är just icke öfverdrifvet stor, den romerska polisen jagar heldre patrioter än banditer, dessa sednare i hafva dessutom i värsta fall alltid den utvägen att ingå i Ckonudg Frans armåt der de mottagas med öpina armar och få på gränsen till Neapel i gamla bepröfvade yrkesbröders sällskap fortsätta sin bragdrika bana. Det första råd fremlingen får i Rom är att köpa sig små ljus för att dermed om aftnarnelysa sig uppför trapporna, ty att gå i mörkret derstädes anses mindre tjenligt. A Men lemnom dessa Roms skuggsidor! ÅA andra sidan måste fremlingen erfara ett mäktigt intryck af Roms åldriga fornlemningar, hvilka snart sagdt för hvarje steg möta hans förvånade och häpna blick. Hvad som dock kanske ändå mera väcker bans beundran (ty endastiforskaren, arkitekten och poeten kunha fullt uppskatta Roms minnesmärken och det är ej allom gitvet att tillhöra dessa nämnda kategorier) är den skatt af konstalster, synnerligast inom skulpturens område, som gör Rom till konstnärernas företrädesvis valda hemvist. Första besöket i Vatikanens skulpturgallårier slår fremlingen ovilkorligt med häpnad; hvarje följande besök förhöjer hans beundran; ju mera han förmår att småningom bättre uppfatta konstverken, dess mera stegras ock hans njutning deraf. Äfven i desså åt könsten invigda salar finner man spår af det romerska prestadömetspryderi: den knidiska Venus och flera hennes gelikar hafva vederbörligen blifvit försedda med ! stora draperier af måladt jerobleck. Det är väl sånnt; att dessa draperier äro utmärkt väl arbetade och hafva en förvillande likhet med marmor, men i alla fall har man dervid begått ett esthetiskt helgerån. Denna så långt drifna utvärtes blygsamhet skulle rörefalla mera ursäktlig, om man ej kände den oerhörda sedeslöshet, som just i Rom råder bland de heliga fäderna, så högre som lägre. i De :franska soldaterna taga sig eget ut midt ibland svärmen af svarta prester och dystra romare. Glada och lustiga, gycklal de öppet nog med både Sankt Peters efter-. trädare och samtliga de vördiga herrarnes jörmenta helighet; mot folket äro de, då de uppträda å embetets vägnar, fogliga, menl bestämda; i enskilda lifvet de tokroligaste,. muntraste sällar i verlden, mena ej att nar-l. ras med när det gäller. Roms befolkning är vacker, men qvin-l. norna nog kolossala, deras Junogestalter äro mera imponerande än intagande. Och nu,j efter denna flyktiga skizz af lifvet och för-! fattigdom hade gemensamt angripit kaptenen, och hade alla tillsammans icke förmått besegra honom. Han vandräde framåt gatorna i York såsom en mån, höjd öfver klädbrist och nöden, och glänsande aflandstrykare-fernissa lika Sve som någonsin. Då kapten Wragge hade hunnit fram till