:agenneten. —G. (Insändt.) Också ett ord i sinom tid.x Hvad öfverdådig flock sig här på fältet vågar? O Salaminas strand! man dig med undran mins. Se! hela Asiens magt mot Greklands öar tågar Men ingen Cyrus mer i Cyri bärar fins. Förgäfves bar du spänt dit bälte. Du fega här! du var dock rask och ung; Men Grekers höfding var en hjelte; Och Xeries var allenast kung. Uti de tidebvarf, som lyst af rena seder, Med dygder ärans ban man endast fyila trott. Nu skördas på dess fält en lös och flyktig heder. Och videt ränner opp der lagrar långsamt grott. Gån, svage! alt ert offer bära För lyckans fot och köpen utan blygd Hed feghet en föraktad ära, Men vågen aldrig nämna dygda — G. F. GYLLENBORG. Uti Aftonbladet (n:r 153 af den 7 Juli 1862) har: en älskare af ordning och disciplin inlagt Ett ord 1 sinom tid till hrr regementschefer inom armånX, som verkligen förtjenar allmän uppmärksamhet, enär detta ord vidrör ett högst vigtigt ämne och är ett klart ljudande echo af det system och den jargon, som på ett visst håll i detta nu äro rådande och på ett i grund förstörande stt inverka på anden inom armån. Bemälde älskare af ordning och disciplin har, i likhet med hvar och en annan, som på sednare tiden stått eller ännu står i någon beröring med vår arme, icke kunnat undgå att finna, hurusom en viss — hos hvarje tänkande och rättskaffens militär fasaväckande — ruttenhet inom. den griper mer och mer omkring sig. Vid försöket att för sig förklara orsaken till denna betänkliga röta, har han trott sig finna den företrädesvis uti kaptenernas allt för höga ålder och dito stora magar, af hvilka de unga och spensliga subalternerna hindras att nog ha: stigt och tidigt komma på hästryggen, såsom regementsofficerare, för att ifrån den rycka uppe — som det heter — de der kårerna, inom hvilka saknas tillräcklig portion af s. k. ruff. Alskaren (för korthetens skull benämna vi honom så under det följande) säger: De som väl känna förhållandena inom armån kunna ej förneka att en viss ser het och liknöjdhet i tjenstens skötande nu råder inom en del regementen. Vidare: tHufvudorsaken till denna slapphet i tjensten tro vi ligger i cheternas likmöjdket för ett hastigare avancement inom deras regementen. Den spänstighet och kraft, som behöfves inom armån, åstadkommes bäst om den ständigt har ungt befäl — detta saknar vår arm.X -På grund häraf vill Xälskaren hafva bestämdt: att en general ovilkorligen skall taga afsked vid 60 års ålder, en regementschef vid 55, en major vid 50 och en kapten vid 45 år. Huru vårt pensionssystem och andra dithörande förhållanden skola passas i stycke med ett sådant tidigare afskedande, derom lofvar vår vise och sakkunnige älskare yttra sig vid ett annat tillfälle. ufvudorsaken till den bekymmerfulla ställningen anses således vara f.r långsamt avancement. sÄlskaren gillar naturligtvis att gardesofficerare utskickas till indelta armån, såsom der Vi allmänhet egande större skicklighet i det praktiska af tjenstens utöfning; men ogillar dock att de direkte utplanteras som chefer inom indelta armen, alldenstund de såsom fullkomligt okunviga om indelta armens ekonomiska förhållanden i vanligaste fall blifva nollor — beroende af sina underlydande. Deremot skulle det både för dem sjelfva och armen vara förmånligast att gardeskaptener eller ryttmästare placerades som tredje mejorer att börja med vid indelta reeen Och som avancement inom gar esregementen vanligtvis är ganska hastig (och bletve genom föreslagna fiffiga mått och steg ännu hastigare!) så kunde på så sätt mycket unga officerare blifva placerade som majorer på ar mån.4 Hinc illa lacrime! Ja, att som gardesofficer direkte blifva chef på indelta armen har sina betänkligheter, ty de framstå då så lätt som pollor.4. I alla fall går detta ej nog hastigt Nej, bättre då att på några få år som spenslig gardessubaltern avancera till kapten och derefter genast — såsom mycket ung officer — blifv: AV major vid ett indelt regemente, der mar möjligen kan någorlunda hjelpligt kråma sig framför en stångbataljon och med full ungdomskraft hålla i en viss (!) rörlighet de gamla mak liga kaptenerna med sina stora magar. Se! hela konsten består således blott att blifva kapter och det i röda rappet; ty sedan är gärdet upp ifvet för allt möjligt, om än aldrig så afvita. oppande och skuttande. Anda tll kaptensgraden