Aftonbladet – 28 juli 1862, sida 3

tJa, det gjorde jag. En af döttrarne — Jet var Magdalen — upprepade poststämveln; det var från någon stad i Amerika. Nu erinrar jag mig allt, mr Pendril. Mrs Vanstone såg lifvad och högst intresserad ut samma ögonblick som hon hörde hvarifrån bretvet var. Följande dag reste de tillsammans till London: de gåfvo hvarken mig eller sina döttrar någon förklaring. Mrs Vanstone sade att resan företogs för tamiljangelägenheter. Jag misstänkte något orätt, jag kunde ej sjelf säga hvad. Mrs Vanstone skref till mig från London att anledningen till hennes resa var att rådfråga en läkare om sin helsa, och bad mig ej oroa hennes döttrar med att tala om saken för dem. Det var något i hennes bref som då straxt missbhägade mig. Det föreföll mig som om hon hade haft någon annan bevekelsegrund för regan, som hon dolde för mig. Gjorde jag henne orätt? ? Ni gjorde henne icke orätt. Hon hade en bevekelsegrund, som hon förteg för er. Då jag nu yppar densamma, yppar jag ock den smärtsamma hemlighet, som har fört mig till detta hus. Allt hvad jag har kunnat fe för att förbereda er är också gjordt. åt mig nu enkelt och med få ord säga er sanna förhållandet. Då mr och mrs Vanstone lemnade Combe-Raven i Mars månad detta år...? . Innan han kunde fullborda meningen, afbröts han genom en hastig åtbörd af miss Garth. Hon spratt häftigt upp och såg si om åt fönstret. Det var blott vinden blan löfven, sade hon sakta. SMina nerver äro så retliga — det allraminsta försätter mig i darrning. Tala ut, för Guds skull! Då mr och mrs Vanstone lemnade detta hus — säg mig i så få ord som möjligt — hvarför foro de till London?