Aftonbladet – 26 juli 1862, sida 3

! och inre sannolikhet ej öfverträffad af någon af deras. Macchiavelli såg då, liksom der nyare tidens italienare, Iteliens räddning undan utländningens ok endast i en fast och enig sammanslutning, och denna åter trodde än ej vara möjlig annat än genom användande af de medel som han ien Ludvig Xl:es, en Cesar Borgias och en FerdiBand OCattoliei händer sett krönas med fremgång. Han älskade högt Florens, men han älskade ännu högre Italien. Hans plan, denseamma som redan två sekler förut lifvat Italiens störste skald, har först i våra daga blifvit realiserad, men på långt andra vägar och med långt endra redskap än dem M. ville begagna. Sannt och väl uttrycker hr Odhner detta i följande ord, hvarmed han afslutar sin förljenstfulla afhandling: Den id, för hvilken Dante svärmat, som mäktat hänföra Machiavellis kraftfulla beräknande ande till entusiasm, synes numera nära sitt förverkligande. Har M. således profetiskt omfattat en tanke, som först af er aflägeen framtid skulle till sitt djup och sin storhet fullt uppskattas, och dervid gifvit prof på silt snilles kraft, så har han dock i afseende på sättet och medlen för dennsc tavkes utförande blifvit af ejelfva utgånger på det afgjordaste vederlagd. Det var ej öfverensstämmande med försynens afsigter, att detta stora mål skulle nås genom en macehiavellistisk princip, genom den smidige. samvetslöse, energiske fursten; hon hade dertill utsett andra redskap, de största motsatser till den förre, man gerna kan tänks sig. Hvad den förre med otaliga ränker icke förmått genomdrifva, det har utförts genom en krigare, som Macehisavelli på sin höjd ansett användbar att skicka främst på stormstegen, öppen ända till blindhet och ädel ända till svaghet, samt genom en statsman, som beredt sitt fosterlands och sin egen storhet genom att öfvergifva den gamla di-h plomatiens smygvägar och beträda en ny, bättre bana inom politiken, en bana, som förer allt längre bort från Mecchiavellis ståndpunkt. Det synes understundom liksom ville försynen genom en slående kontrast viss menniskorna skilnaden mellan deras och sina vägar. Historiske Forlaellinger om Islendernes Ferd Hjemme og Ude. Efter de islandske grundskrifter ved N. M. Petersen. Auden Udgave. Den omsorg som länge AR den grekiska och romerska verldens klassiska verk har sent omsider äfven börjat komma Nordens klassiska litteratur, de gamla isländska sagorna, till del. Det är egentligen danskarne som äran häraf tillkommer och särskildt den nyss bortgångne N. M. Petersen, genom hans förträffliga samling af dessa sagor. Den re nu sin andra upplaga. ett bevis på huru populär hans öfversättning blifvit. Den är äfven särdeles lyckad, lätt och klar, utan att något af originalets kraft och kärna gått förlorad. Dess värde förhöjes ej litet genom den utförliga öfversigt öfver Islands natur, folk och historia, samt de biografiska skildringar öfver öns mest framstående män, som lemnas i inledningen, hvilken upptager en dryg delat det nu utkomna första bandet. Bandet innehåller dessutom Berättelsen om Egil Skallegrimsen. Upplagans typografiska utstyrsel är särdeles vacker. Frihandelsforeningens Tidskrift, vredigeret aj Cand. poli. L. Holst. Förste Hefte. Kjöbenhavn 1862. Då danska regeringen i år afgaf till riksrådet en proposition om förändrad tulllagstiftning mötte den motstånd från två håll. De handlande och större fabrikanterna i riket klandrade regeringen för att den ännu ville bibehålla alltför mycket af skyddstullsystemet; de fordrade att detta system skulle öfvergitvas och tull-lagstiftningen endest hafva till ändamål att bereda statsverket inkomster. De mindre fabrikanterna och fler talet af handtverksarne, hvilka vanligen ej kunna se en lagetiftnings verkningar i stort och i framtiden, uten endast för dagen och i dess omedelbara följder å deras egen ställning, klandrade deremot regeringen för att den hade gått för långt i eftergift åt fribandelsintresset. För att utbreda de nyere statsekonomiska åsigterna bildade sig vid denna tid i Danmark en frihandelsförening. Dess ledamöter åtogo sig förbindelsen att med ord och skrift verka för nedsättningar i tullen å råämnen och manufakturer. Föreningen började snart att för detta ändamål! utgilva en tidskrift, som vi härmed anmäla. et första häftet innehåller främst ett utförligt genmäle å den adress i starkt proiektionistiskt syfte som Köpenhamns industriförening afgaf till riksrådet för att hindrareformen, ch meddelar derefter en väl skrifven historik öfver danska tull-lagstiftningens utveckling, visande boru Danmark tidigare än något amatland, nemligen redan 1797, öfvergaf det irhundradets oriktiga åsigter om medlen att befrämja ett lands industriella blomstring. Uppsatsen visar derefter huruledes Danmark blivit stående qvar på samma ståndpunkt ander det att England, och sedermera flera ardra stater, tegit steget nästan fullt ut och satt den fria konkurrensen som lifgifvende nde för handeln och näringarne. Uppsat sen visar slutligen, efter en fransk författare. vilka fördelar det fria systemet medfört i jemförelse med prohibitismen. I England ;kas folkmängden oafbrutet och fort, i Frankrike långsamt, och ibland afstannar der tillväxten kelt och hållet; i England minekar man statsskulden och räntan å den, i FrankAn s-BERDI TEN ORDNA SRANFTST Miss Garth gick för att lyda läkarens