Aftonbladet – 23 juli 1862, sida 3

karakteren af underbetjente. Fyra brefbärareturer om dagen i de aflägsnare och vidstricktare distrikterna. Flera och tätare turer i de till posthuset närbelägna. Der lådornasinhemtande ansåges hinderligt för brefkringbäraren kunde det verkställas af eleverna, hvilka sålunda med större precision kunde få börja och sluta sorteringen. Vid denna sortering skulle alla bref, som saknade adress elier distriktmummer, utmönstras r att blifva liggande till annan tur (eventuauter icke fortskaffas). På detta sätt skulle serfveringen af 20 å 30 distrikter gå fortare, säkrare och mera regelmessigt, utan tillökning i persomalen. En tidig morgontur vore oundviklig; sommartiden mera tidig än om vintern. Mörkret i trapporna öfvervinnes lätt genom en liten lykta fästad med rem kring lifvet eller öfverarmen; nöjligen vid hatten. Tillvaron af distriktnumern både på brefvet och brefbäraren skulle iafva till följd nit och ordentlighet hos brefbäraren, lättare kontroll öfver honom både från verkets och allmänhetens sida samt derigenom örre förtroende till hela institutionen. Ingenng behöfde hindra börsen, om den ändå icke ume sig belåten, att sjelf hälla sig nödigt anval privata brefafhemtare. Den regelmessighet och kontinuitet i arbetet, alets inskränkning. till fyra vore i många hän-eenden att föredraga. Uti en mycket stor hanielsstad, som ins. närmare känner, och der forigarne på postverkets precision och skyndhet äro ytterligt uppdrifna, kringbäras brefn i de bäst lottade distrikterna endast fyra inger (söndagar och helgedagar blott två), samt i de aflägsnare blott två gånger. Tillämpades det nu sagda på Stockholm, skulle förmodligen både allmänhet, brefbärare och postntor finna alla billiga önskningar motsvarade. )å 24 distrikter, lika många brefbärare, 6 å 8 ever, 4 dagliga brefturer å malmarne, något sörre antal i staden inom broarne, der de af rskontor tätt upptagna trakterna kunde i ska små distrikter indelas, breflådornas insmtande genom eleverna i de större och aflägsre distrikterna, lika nummer på distriktet, vefdragaren och brefvet skulle betydligt undertta sorteringen. Att lådornas inhemtande erfordrar 45 minuter kan väl på sin höjd gälla om de-allra aflägsnaste, hvilket icke hindrar sortetingens företagande redan vid 1, 2, 5, 10 minur efter klockslaget, allt efter lådstationens fjerare belägenhet från centralkontoret, hvarigedom denna sortering beqvämligen kunde inom timma vara afslutad. Om frankotvång för okalbrefvens kringbäring föreskrets, ginge äfven bokföringen, afräknandet med brefbäraren i sorteringskontoret fortare, likasom ock liqviderna mellan brefdragaren och adressaten. Derest, för afgående posters skull, brefiådorna behöfde tömmas äfven å andra tider, än de för gbäringsturerna afsedda, så kunde sådant itförväl ske, utan att nämnda turer derföre ändrädes. Desto längre tid till sortering erhöll då kontoret. I stället för 36 nu befintliga brefbärare erhölles Jä en personal af 26 å 32, och då de 6 eller 8 elevernas aflöning naturligtvis icke blefve lika stor som brefdragares, uppstode på tvenne sätt en ökad tillgång för förbättrande af brefdragarnes vilkor. Filialpostkontor, på aflägsnare punkter, synes i betraktande af Stockholms utsträckning ännu icke erforderliga. Sådana erfordra stora kostnader och brefutvexlandet mellan dessa strödda kontor går icke så lätt att det i en icke alltför stor stad öfverväger fördelen af en enda sorteringsplats. De vore ej heller särdeles önskvärda, .n frankotering infördes. En mindre kostsam anstalt vore måhända att, på sätt i en annan stor stad brukas. i stället för breflådor hafva brefemottagningsbyråer i åtskilliga handelsbodar ; men det säger sig sjelft att brefven då äro till cn del undandragna verkets uppsigt och fleraanda vanskligheter underkastade. Då män synes i vissa delar hafva missförstått ett par detaljförslag i undertecknads förra uppsats i detta ämne, har han trott detta förtydligande vara lämpligt, mindre för hans, än for s:kens skull. Det är mindre de olika klockslag nn, distrikternas mängd och dylika da han Yelat påpeka — jag nämnde förslagsvis sådant endast i förbigående, än sjelfva utgångspunkten öch grundvalen för det hela. Andra kunna hysa andra åsigter, och detaljer pläga alltjemt tåla vid modifikationer ; men ingen lärer misstycka it äfven undertecknad yttrat sina Hbg.