Aftonbladet – 23 juli 1862, sida 3

Honom såsom resultatet af elt temårigt vitande i Kina, skulle efter ett enda år :ealiseras genombahs unraämskas hemgift. Då fadren framställde dentra tsfla af framiiden, kunde Magdalens tacksåmhet ej längre Hällas inom sina gränser: Hon var djupt rörd, hennes ord voro innerligt hbjertliga. Nr Vanstone -väntadertill dess hans hustru ceh dotter återhade lugnat sig och tillude deretter de sista förklerunde ord som återstodo för hosom att säga. Du finner lätt, mitt barn, sade han, sttodet ej kan svara min mening att Frank skall lefva i lättja på sm hustrus pengar. Min plan för hunom är ätt han förtfarsnde skall draga nytia af det intresse som hane nuvarande lörmän hysa för honom. Deras Bekantskap med aftärshusen i City skall snart förskaffa honom inträde i en god-firma — och Qu skall gifva honom medel dertill. Jag skall anslå hälften af dia blifvände förmögenhet för detta ändamål, min dotter, och. den andra -hälften ämnar jeg låta dig ensam: disponera. :Vi-skola alla lefva och vare vid god belså, hoppas jegt — han PA ömt sin hustru, då hansade detta — la lefva och vara vid god helsa, då detta år tilländagålt. Men skulle jag då vara borta, år så-skall detta ej göra någon förändring. Mitt testamente — uppsatt långt innan jag tänkte på att få någon måg — delar min förmögenhet i två lika delar, Den ena gär till eder mör; och den andra delas Jika mellammina barns : Du skall få din andel påsdin bröllopsdag (och Norab sin då hon gifter sig) af min egen hand, om jag lefver, och genom mitt testamente om jag är död... Se så! se så! inga ängsliga miner nu, sade han med en skymtaf sin gamla glädfighet. ?Din mor och jag tänka lefva länge nog för att se Frank såsom en