Aftonbladet – 23 juli 1862, sida 3

FL SUEVIAER, TVURSRERE UR SREEGNE Sp RTDRRN SBERSUN St Rällegångsoch Fc Ett längre polisförhör har i dag hållits angånde en grym misshandling föröfvad å en 16-årig tosse, anställd som kajutvakt ombord å preussia briggen N:r 24, förd af kapten Carl Jenihen, hemma i Stettin. Under resan från Dan3 till Havanna och derifrån hit har gossen näar dagligen blifvit slagen, ömsom af kaptenen, styrmanhen och kaptenens hustru, Hustrun hade ck varit värst. Såsom tillhyggen ha begagiats vedträn, eldtänger, spakar, tågändar o.s.v. särhöret slutade med att gossen blef skild från netyget. Vi återkomma i morgon till en utföriz redogörelse för de upprörande omständighe: som förekommo mot de tilltalade. Angifvelena hade gjorts från Tanto sockerbruk, der färt lossat lasten och hvarest misshandlingen dagar fortgått. 4 Gefles En förrymd norsk sjöman vid namn Olaus Julius Bakke antände söndagen den 22 li en bonden Sven Stefansson i Njöte, Njutgers socken, tillhörig hölada. Förbrytaren ef genast gripen och erkände brottet. Vi kän1 ej ännu en af den härom hållna rans:kningen vid Enångers tingställe. oa 70-årig gubbe mördar sin 75-åriga hustru. Under denna rubrik innehåller Norrlands-Po:en för den 17 dennes följande: Rörande den i Afva-ån hittade qvinnan hafva . måndags förekommit upplysningar; som förinledde mördarens upptäckande och häktande. ivdan det blifvit bekant att ett gammalt hjone:s på fredagen varit synligt vid Strömsbro och ena parten igenkänts i den mördade qvin-. an, äfvensom ätt mannen ernat taga vägen söcrut, afreste i måndags stadsfiskalen jemte ;omolänsmannen Lindström, hvilken trodde sig snkänna männeh, denna väg, der de äfven uti 2otanå by i Plfkarleby socken påträffade honom h fingo hohom slutligen att erkänna att han stten till förliden lördag stjelpt gumman i Afva. men icke att han tillfogat henne de flera nifhugg hön hade i hufvädet; anledningen till !gerningen uppgåf han at han ville göra sig af Med henne, emedan hon vär så elak. Möraren är 70-åriga arbetskarlen Lars Östling, född setktitrsrstketerte tet Aer Ar än ert ädin köpman. Jag lemnar åt dig rmitt iisköde barp; att meddela sonen vårt förläg, medån jag går dit öfver till mr? are std dan tystnade, sammandrog ögonbrynen ch! såg tvekande på mrs -Vanstohe. Hvad skall dö göra der; pappa?? fråade Magdalen, sodln hön förgätves hade ämat att han skulle utisla den afbrutna neningen uten någon påminnelse. Jag måste rådgöra med Franks far, svedehane Vi få ej glömma att mr Clares tall fordras för at deta förslag ska!l kunna ;nses afgjordi. Och som tiden är knoap i vi ej kunna veta hvilka betänkligheter su må hafva; så är det bäst att jag för la vid bönom ju förr dess bättre? Han sade dessa-ord sakta med ett förändradt uttryck i rösten och steg upp med en alft ovillig, halft beslutsam åtbörd, com Magdalen märkte med en hemlig oro. Hon kastade en frågande blick på sin mor. Efter all sannolikbet hade mrs Vanstone också blifvit orolig öfver denna förändrin i hans töst och sätt. Hön såg bekymra och. missmodig ut; hon vände bort ansigtet ät andra kanten af den softkudde, mot hvilken hon stödde hufvudet; denna rörelse var å hastig att man kunde tro den vara förorsakad af något lidande, Mär du ej väl, mamma?? frågade Magdalen: Mycket väl, min vän, sade mrs Vanstone hastigt och bestämät, utan alt vända på hufvudet. Lemoa mig en liten stähd — jug behöfver endast hvila mig.? Magdalen gick med sin far. rPappa?, hviskade hon oroligt medan de siego ned för trappan. Du kan väl icke förmoda att mr Clare säger nej? (Forts. följer.)