Aftonbladet – 18 juli 1862, sida 2

deral hemtar sin näving. Statsmakternas hägn om jordbruket, som så att säga föranledt dess omskapning, samt en femtioårig fond hade äfven sin betydliga andel i det bättre sakernas skick som inträdt för jordbruket här såsom annorstädes. Derefter. meddelades att bestyrelsen utgjordes af. ordföranden landshöfdingen Oldevig, v. ordföranden brukspatron Hammarhjelm, 1:sta suppleanton öfverintendenten v. Scheele och andre suppleanten brukspatronen Danielson, samt till biträdande ledamöter inkallade: possessionaten Adlersparre, handlanden Ablmark, major Axelsson, brukspatronerna Croneborg och Engholm, frih. Fleetwood, brukspatronerna Geyer, Asplund, Andersson och Lennartsson, C.: F. Broman, handlanden Clarholm, borgmästaren Wal denström och brukspatron Jocknick. Såsom sekreterare fungerar hr v. Schele och såsom skattmästare hr Fr. Clarholm. Till. landtbruksakademiens ombud hade blifvit utsedda f. d. statsrådet Weern och prof. Arrhenius: Sedan ordföranden uppmanat kongl. sekreteraren Nathhorst att sammankalla sektionen för åkerbruket, landshöfdingen grefve E. Sparre sektionen för boskapsskötsel och professor Arrhenius sektionen för skogshus hållning och binäringar för val af två ordförande inom hvarje sektion, behagade H. K. H. hertigen af Östergötland begära or det och yttrade, att då hans roll här vore den uppmärksamme åhörarens, skulle han ej vid detta tillfälle höjt sin stämma, om ej särskilda omständigheter föranledt honom ati uppträda. Då K. M. utvämnde en central kommission för Sverges deltagande i Londonexpositionen innevarande år, hade H. K. H. blifvit förordnad till dess ordförande, et uppdrag som han fortfarande innehaft, ehuru han ej kunnat utan med långvariga afbroti utöfva detsamma. Emellertid hade H. K. H. oärvarit vid expositicnens öppnande den 1 näst). Maj och vid detta tillfälle framstäldes tillz honom en anhållan, som han trodde sig böra här omförmäla. Jemte det man tillkännagef för H. K. H. att ett-bolag. bildat sig, som hade för afsigt att iförbindelse med Royal: HorticulturalSociety föranstalta under dagarne den 8, 9 och 10 Oktober en exposition af alla länders jordbruksalster, anhöll man. hos H. K. H. om dess verkan för att erhålla deltagandei denna exposition äfven från Sverge och Norge. Sedermera har en officiel framställning om saken. blifvit gjord-till centralkomiten, som ingått till K. M. med anhållan om statsbidrag. för att kunna verka för saken, hvarjemte komiten som ej ansett sigböra taga befattning, med sjelfva utförandet, vände sig med framställniovgar i ämnet till kongl. landtbruksakade: mien och svenska trädgårdsförevingen med uppmaning till dem att medverka för saken. Men derjemte ansåg sig H. K. H. i sin egenskap af ledamot i centralkomitån äfven böra vända sig till deltagarne i det här församlade landtbruksmötet och vädja till dem för erhållande af deras kraftiga understöd till ett landet värdigt uppträdande vid ifrågavarande exposition. -Centralkomiten. hade för afsigt att biträda med expositionsartiklarnes öfversändande från Göteborg, dit de borde vara insända före den 24 September; men den kunde ej taga befattning med inpackningen. Komitn skulle dessutom efter samråd med den norska kommissarien söka föranstalta att antipgen hr Weern eller, om han är hindrad, någon annan lämplig person blir i London närvarande under expositionsdagarne. Artiklarne mottagas i London till den :3 Oktober. H. K. H:lade. nu saken de här samlade landtbrukarne på hjertat, med uppmaning till dem att hvar och en i sin ort verka för denna fosterländska sek. Det vore af ålder kändt i Europa att svensken förstod att smida sitt jern till svärd. Måtte vi nu visa, att vi vetat begagna den långvariga fred som blifvit oss beskärd för att lära oss smida jernet till plogar och att utur vår jord framlocka skördar i stånd att mäta sig med dem som framalstras i länder af naturen rikare utrustade än vårt land. Vi kunde, utan att behöfva allt för mycket misströsta, inlåta oss på denna täflan, då vi erfara hvad som nyss hade kommit till H. K. H:s kännedom, att af 110 medaljer och 116 mentions: honorables, som i London tillerkänts den svenska expositionsafdelningen, hade nära 40 tillfallit artiklar, som stå i sammanhang med jordbruket. H. K. H. anhöll att ordföranden ville göra proposition till mötet huruvida det ville medverka för Sverges deltagande uti ifrågavarande exposition. Den begärda propositionen framställdes och blef naturligtvis med enhälligt ja besvarad. Efter anmlan af åtskilliga skrifter, bland. hvilka flera af magister Olof Eneroth rörande trädgårdsskötsel, hvilka blifvit till mötet aflemnade och funnos tillgängliga, öfvergick man till behandlingen af den första frågan bland de allmänna diskussionsämnena, hemställande i hvad mån jorden åliggande servituter, som ej få med penningar lösas, voro förenliga med jordbrukets utveckling och huruvida de borde på lagstiftningsvägundanrödjas: Rektor Henschen yrkade uttalandet af den åsgt, att de prestationer, som ej få med penningar betalas, äro för svenska jordbruket i hög grad menliga. Grefve Salza! önskade ej att de, som från urminnes tider egt jorden med derå hvilande onera, skulle igöras från dessa, men han: ville att. de skulle så vidt sig göra läte befrias från servituter, hvilka vore oförenliga icke blott med landtbruksinstresset utan med den civilisationsståndpunkt, på hvilken vi befinna 0ss, hvarföre han ville hafva den mening uttryckt; att jorden skulle befrias icke blott från väghållning och skjutsskyldighet, utan från alla den åliggande servituter, mot ersättning på debetsediarne. — Prof. Arrhenius ansåg der