Garibaldi skildrad af en vapenbroder. Ofverste Augusto Vecchi är en af Garibaldis äldre vänner och vapenbröder. Född Romare bor han på sin villa Spinola nära Genua. När Garibaldi besöker denna stad tager han alltid qvarter hos öfverste Vec chi, och det var från dennes hemhan tå gade ut på den expedition; som tillvägabragte Siciliens och Neapels förening med det öfriga Italien. Under loppet af 1861 gjorde Vecchi två gånger besök på Caprera och uppehöll sig der någon tid. Hvad han då såg och hörde antecknade han i sin dagbok, och denna lät ban gemensamma vänner läsa. De önskade att han skulle utgifva anteckningarne al trycket och Vecchi begärde Garibaldis till stånd dertill. Men denne vägrade, emedan Vecchi hade berömt honom för mycket. Man föreslog att icke offentliggöra skriften på italienska, utan på fremmande språk; men icke heller detta biföll Garibaldi. Då fann man på den utvägen att anslå den behåll ning som kunde uppstå genom skriftens försäljande åt den förening at italienska frun timmer, som hade bildat sig för alt be främja folkundervisningen i södra Italien. Med detta vilkor gaf Garibaldi ändtligen etter för vänuerg och beundrares enträgenhet. — Det var från Vecchis villa han sedermera aflät det i denna tidning meddelade tacksägelsebrefvet till nämnde fruntimmrersförening för dess ädla verksamhet. Manuskriptet fick ej utgifvas på italienska och i Italien, utan det öfverlemnades åt den bekanta fru Gaskell, författarinnan af CMary Bartont, för att öfversättas på engelska. Sedan det nu utkommit i London blir det genom författarens försorg äfven öfversatt på franska och tyska för att bereda så stor inkomst som möjligt, uteslutande till förmån sör folkundervisningen i Syditalien. Arbetet som har titeln Garibaldi at Caprera by the Colonel Vecchit, börjar med en historia och beskrifning öfver ön Caprera, hvilken nu sves af Ganbaldi och der bun bori ettlitet, lägt och gammalt hus, som han med egna händer bidragit alt framskaffa stenen till och hvars möblering är yitersttarflig, såsom ofta varit beskrifvet. Författaren omtalar derefter huru han blef mottagen vid sin ankomst till ön i början af förlidet år, hvilka af Garibaldis slägtingar och vänner han fann der -— bland de sistnämnda en Galleano, hvil. ken följt Garibaldi eåsom tapper och entu. siastisk krigare, och nu gjorde tjenst som hans kock — samt huru huset och genera. lens eget rum såg ut.