Aftonbladet – 8 juli 1862, sida 3

En man är fitens vän, en on har lättjan kär, Men ingen qvinna finns, som nöjets slak ej är. cÅh, för tusan, gör dit ej det! utropade mr Vanstone, som just under det miss Garth upprepade verserna kom ia i rummet, åtföljd af sina hundar. Jo, jo, ju längre man lefrer, desto mer får man lära. Ären I alla njets slafvar, miss Garth, så hafva könen i en bast bytt roll, .och männerna halva ej annat parti att tagay än stanna hemma och stoppa strumporna. Låt oss nu få äta frukost.4 Hur är det med dig, pappa?4 sade Magdatew och tog mr Vaunstone -å häftigt om Halsch, som om han hade tillhört något storväxt slag af Newfoundland-hundar och fuanits till endast för sin dotters nöje och tidsfördrif. Jag är den nöjets slaft, som miss Garth menar och jag önskar fara på en-ny konsert — eller ett spektak:1, om du så behagar — eller en bal, om du föredrar den, eler hvilket nöje som helst, hvilket ger mig tillfälle att sätta på mig en ny klädning, att komma bland en hel mängd af menniskör, att finga mig omgilven af bländande Jjussken och som kan försätta mig i en darrning af förtjusning från hufvud till fot. Allting är bra, som räddar oss från att gå till hvila redan klockan elfva.? Mr Vanstone satt helt lugn vid detta prat, lik en man som är van vid ordsvall från det hållet. n det tillåtes mig att nästa ång sjelf välja nöje, sede dena värde husdern, så tror jag att. ett. spektakel skall anstå mig bättre än en konsert. Flickorna hade synnerligen roligt, min vän, fortfor han, vänd. till sein fru. CVida mer än jag, det måste jag medgifva. Det der gick alldeles öfver milt begrepp. De spelade ett inc som räckte fyratio minuters Tre gånger under denna tid höllo de upp, och