Aftonbladet – 5 juli 1862, sida 3

-J var en snobb och en skottsk snobb till p köpet, och verlden kan knappt framte e förargligare varelse. Han synes inte ha haf Ten enda metisklig dygd, hvarken Mod elle Jädelhet eller heder eller hufvud, men lä I hvad Englands stora teologer och doktore säga om honom! Carl II, hans sonson, va en skurk, men ingen snobb, under det at hans gamla stoffel till samtida Ludvig XIV I — denne allongeperukernas trogne dyrkar j— alltid har anslagit mig som en alldeles totvifvelaktig och kunglig snobb4. Och har tillägger straxt derefter: Hvad är att vara j cn gentleman? Är det inte att vara heder lig, belefvad, ädelmodig, tapper, förståndig. j och att då man eger alla dessa egenskapei använda dem med det-mest behagliga och städade yttre skiek? Bör inte-en.gentleman vara en huld son, en god husbonde och en hederlig fader? Bör inte hans lefnadssätt vara anständigt, h: ns räkningar betalas, hans smak vara upphöjd och elegant — hans sträfvanden i lifvet höga och ädla?? — och så går han in i en mördande kritik af Eng. lands egen kunglige Georg IV (framstäld under namnet Gorgius IV), denne monark söm Englands adel kallade den förste gentlemannen i Europa, och kommer till-det i resultat, att om Gorgius nödvändigt skall ha en byst i det nya palats som Brentfordska nationen håller på att bygga, bör d.n ställas i lakejrummet.? ;Eör att gifva läsaren ett begrepp om den rika mångfalden af underafdelningar, hvari Thackeray låter snobbarnes naturliga system sönderfalla, nämna vi här några af hans kapitelrubriker. Så ha vi, utom. den kungliga snobben och aristokratsnobben, den niilitära snobben, prestsnobben (ett rikt ämne), universitetssnobben, litterära snobbar, snobbar som göra bjudningar,-ländtliga snobbar, engelska snobbar på Köntinenten (en af den engelska snobbismens mest kända varieteter), 0. 8. v. i oändlighet. Thackeray är troligen, i följd af det högst originella i sin stil, den svåraste af-alla enpelska författare att öfversätta. Detär derföre ett ej ringa loford för den svenska öfversättningen att den lyckats ej blott återgifva originalets friska humor, utan äfven. med en ej ringa tyndighet, försvenska den mängd af egendomliga uttryck, hvarpå origanalet öfverflödar. Alla älskare af gedigen humor, som ej redan gjort bekantskap med Book of Snobs? på originalspråket, till styrka vi att skaffa sig hr Pfeiffs öfversättning. Jakttagelser rörande skolväsendet i Tyskland af Th. Strömberg. Strengnäs 1862. Förf. till dessa iakttagelser?, lärare vid elementarläroverket i Strengnäs, meddelar här resultaterna af sina studier rörande Danmarks och förnämligast Tysklands läroverk under en för detta ändamål med statsunderstöd företagen resa. Bland andra ämnen, som här utgöra föremål för förf:s betraktelser, äro ätven det om religionsundervisningen och särskilt katekesutanläsningen. Förf. synes luta åt den åsigten att den sednare bör bibehållas, ehura naturligtvis af forsvåndiga lärare förståndigt användas?, såsom det ungefärligen alltid heter när man vill bibehålla sjelfva saken, men ändå vill synas omfatta en någorlunda förnuftig åsigt rörande densamma. De preussiska skolorna, med sitt pedantiska lexläseri, synas oss ej vara rätta stället hvarifrån exempel i detta, lika litet som i andra afseenden, för oss äro att hemta, och det är att önska att våra skolor, i hvilka under de sednure åren en rågot friskare vind börjat blåsa, måtte länge hållas fria från importgods från det hållet. — I bokhandeln har i dessa dagar utkommit: Bengt Erland Fogelberg. Ett litet bidrag till Nordens konsthistoria och till historien om nordisk konst?. Af Aug. Sohlman. Denna skrift utgör tredje hbäftet af nämnde. författares. ?Afbandlingar och Skizzer uti. kultur och konsthistoriska ämnen?. Författarinnan till XEn Hverdagshistorie?. I Danmark har nyligen af trycket utkommit en samling Bref från och tll J. L. Heiberg. Sista afdelningen i denna bokshar till titel: ?Fru -Gyllembourgs litterära testamente4. Af detta konstateras hvad man visserligen länge anat och gissat, men icke förrän nu fått full visshet om, nemligen att professor J..L. Heibergs aflidna moder, Tho masine Christine Gyllembourg Ehrensvärd; född Buntzen, var författarinna till de icke blott i Danmark, utan äfven här i Sverge så högt och rättvist värderade Noveller af förf. till En Hverdagshistorie?. Orsaken till att fru Gyllenborg (professor Heibergs moder hade i ett sednare gifte till man den från året 1792 landsflyktige baron Carl Fredrie Ehrensvärd, som i fremmande land bar sin moders namn, Gyllenborg) skrifvit detta testamente, var, efter hvad hon sjelf deri säger, att hon ej kunde lida att taga med sig i grafven den tanken att hennes förnekelse af förtattarskapet kunde få utseende af att ha ljugit inför den allmänhet som visat hennes berättelser så mycken ynnest och öfverseende. Hon förklarar derför några yttranden, som hon i denna sak begagnat i ett bref till hr Coelestinus4. När hon deri har yttrat, att hon.i många år har skött ett kall, vida skiljdt från författarekallet, så menar hon gvinnans kall, och när hon har yttrat sin förhoppning att hennes litterära produktioner ej måtte vara det enda hon ef.erlemnar som vittnesbörd om sin jordiska tillvaro, så har hon dervid med en känsla, af moderlig stolthet tänkt på sin son, i hvilken hon tror sig efterlemna en herrlig såtva åt sitt fädernesland: Det var en lek, och. sedermera en önskan att behaga sin son, som ledde henne ut på författarebanan, och hon har under hela sin verksamhet på lensamma städse haft att kämpa möt den