porterad, äfven utan afseende på den belöning som dervid erhölls. Bessy beslöt att stanna hos honom och arbeta för honom. Hon var väl känd inom hela distriktet nu, och mycket skicklig sömmerska, så att hon ej ett ögonblick fruktade brist på arbete, till dess någon annan plan kunde sättas i verket. Fadren talade om en liten salubod i närheten, der Bessy kunde sköta handeln, och han kunde sitta i ro uti sin lilla kammare, röka sin pipa och läsa dågens tidning, till dess det blef afton och de kunde gå ut och spatsera tillsammans. Han skulle ej länge blifva henne till besvär, sade han ibland; om blott hans dotter, som nu var honom så kär, ville stanna hos honom, till dess hon, när det behagade Herren, fick tillsluta hans ögon, så var detta allt hvad han önskade: Bessy anade stundom att det låg föga sanning i dessa ord, och att fadern tänkte mera på sig sjelf än på henne, men hon tyckte sig ej kunna begära att han med ensskulle blifva alldeles förändrad, och hoppades att framtiden skulle medföra den önskade förbättringen. Hon meddelade giva förhoppningar och alfsigter i detta fall åt sina vänner aftonen före Marys bröllopsdag, och de lyssnade .deriill. med bedrölsade hjertan, ehuru de ej kunde föreslå något bättre. .De litade alla på Bessys mod och krafter, samt voro goda kristna; hvilkas hjertan värmdes vid tanken på en syndares omvändelse. De hyste väl mycket tvifvel om Richard OCalvertons upprigtighet, men de vågade ej beivifla möjligheten af att Bessys kärleksfulla bemödanden skulle värma och uppmjuka hans bjerta. Nåväl, Bessy4, sade mr Parslow, vi måste väl gilla dina planer, eftersom du önskar det, men på ett vilkor likväl.