Aftonbladet – 2 juli 1862, sida 2

teringslån, utan att hvarken ega bemyndigande af bolagsstämma eller att nu såsom förra gången .offentliggira sin afsigt att upptaga lån, hvarigenom täflan kunnat uppkomma och sannolikt billigare vilkor för den allmänna hypoteksbanken vunnits, eller ätminstoöne styrelsens anseende fredats för misstanken om partiskhet. Ännu bevänkligare måste detta förefalla hvarje delegare i hypoteksföreningen om man besinnar att endast en af deras representanter, hr Ekstrand, var närvarande då det vigtiga beslutet fattades, ty hr Tersmeden är kronans ombud och hr Almvist riksgäldskontorets ombud, hvadan man ock föreställt sig att de båda sistnämnda hrr skolat nse sig som kontrollanter öfver att styrelsen kttoge K. Maj:ts nådiga förordningar, istället för att öfverskrida dessas tydliga föreskrifter. Nu har styrelsen i sitt förslag till arbetsordning sökt freda föreningarne mot våldsamt ingripande af blifvande Kontrollanter, derigenom att den föreslagit: Att då beslut fattas af tre styrelseledamöter, minst två af dem skola vara ibland de af föreningarne valde; men, såsom revisorerne anfört, medgifver ej den bristfälliga lagen att bolagsstärn ma fattar ett dylikt beslut, och då det visat sig att en styrelse finnes som icke anser upptagandet af ett amorteringslån om 32 millioner rdr såsom en vigtig tråga, hvarom bör rådgöras med föreningarnes delegerade, och som den ena gången kungör på öfligt satt att lån skall upptagas, men den andra gången, utan någon kungörelse, i all tysthet afslutar en dylik affär, så hoppas man att rikets snart sammanträdande ständer komma att revidera sitt hastverk, så att den allmänna hypoteksbanken blifver hvad den bör och kan blifva: en ansedd och gagnande institution. Men om det nu uppgifna förfaringssättet väckt en billig harm inom landet, så har det, hvad insän laren bestämdt vet, icke åstadkommit mindre uppseende i Hamburg. Första underhandlingarne om lånet egde rum genom hr Carl Heineman å firman H. J. Merck C:is vägnar. Den 2 sistl. Februari återköpte hypoteksbanken 500,000 preussiska thaler af sina egna obligationer till en kurs af 967. procent, och den22 Februari, d. v. s. påföljande dagen, börjades den officiella underhandlingen om försäljning af nya obligationer å 12 millioner thaler till kurs af 93,, procent. När sedermera lånet afslutades, lärer väl något högre kurs erhållits, men deremot öfvertogs blott en ringa dr! af beloppet fixt, ehuru revisorerna anmärkte redan emot första lånet att blott en tredjedel öfvertagits fixt. Då emellertid det nya linet var med de bestämmande afslutadt och det sålunda lyckats hrr Merck, Bethman och Erlänger (hvilka båda sistnämnda under tiden fått ingå uti affären) att RE EN för Nordtyska banken och Salomon Heine, så begärdes sannolikt en mellangift af dessa, ifall de önskade få vara med om lånet: men då otvifvelaktigt Nordtyska banken och Sa: lomen Heine äro alltför mäktiga att låta leka med sig, svarade de med att nedtrycka kursen å hypoteksbankens obligationer ifrån 987; proc. till 96.,; procent., genom hvilken åtgärd de, tro. ligen utan mellangift, beredde sig tillträde til det fördelaktiga kontraktet. Men då papper er gång varit tryckta i kursen eller fallande, så är det icke så lätt att åter få dem fasta eller sti gande, hvilket torde förklara att noteringen nu när detta nedskrifves, blott är 957,, och attifrå gavarande obligationer antagligen kunna köpa: ännu billigare än noteringen. Hvad är orsaken till detta prisfall från 987 till 957 ;? Har svenska staten onödigtvis inblan dat sig uti vidt utseende frågor eller hotas lan det af missväxt eller annan hemsökelse? Nej Förklaringsgrunden måste endast och allenas sökas i styrelsens för hypoteksbanken behand ling af den senaste Upplåningen.