Aftonbladet – 30 juni 1862, sida 3

. i torerna bBiomberg Och Dirckstadius samt kapten n I Björkman. t see 4 NORGE. .) Festen i Studentlunden för de till Kristiv nia v jåterkomna studenterna gynnades icke af vackert väder. Talarestolen var omgifven at de skandinaviska nkenas flaggor samt al byster, hvaribland Tegnårs och Geijers. Regeringsadvokaten Dunker föreslog skålen för de återkomnwa med ett tal, hvari han uttalade att förbundet mellan de tre nordiska folken göres icke med traktater, som kunna tolkas på ena eller andra sättet, utan genom en inbördes kärlek, till hvars väckande och i underhållande studenttågen mäktigt inverka. i Professor Monrad tackade å studunternas vägnar i ett föredrag, som antydde Norges ståndpunkt såsom den förmedlande länken i den skandinaviska unionen. Lektor Thaasen föreslog 1 varma ordalag skålen för Sverges folk. Efter flera åndra tal begålvo sig j de. församlade till Klingenberg, der festen i med dans fortsattes till längt in på natten. Midsommarafton öppnades jernbanan mel-l lan Hamar och Elverum. Den är 3 mil lång, går genom myror och utmed sjöstränder samt är den första smalspåriga i Norge (3,s fot). Kristiania skjutbana är nu så vida färdig att der kan skjutas på 150 och 250 alnars distans; innan månadens lut skall der kunna skjutas på 300 alnar och under sommaren skall den utvidgas till 4—600 alnar. Statsrevisorn och hypoteksbankdireklören Johan Sverdrup har någon tid lidit af ett betänkligt sjukdomstillstånd, som anses vara framkalladt af öfverdrifvet arbete och ansträngning. UTRIKES, TYSKLAND. I Hessen-Kassel. Sedan kurfursten insalt en Iny minister har preussiska regeringen tills vidare inställt trupprörelserna mot hessiska gränsen. Den minaisteriella tidningen tillkännager att regeringen dock förbehåller sie Trätt att fatta ytterligare beslöt i den hän delsen att kurfurstens nya ministår ej skulle fullständigt uppfylla sitt löfte och göra et slut på striden om konstitutionen, hvilket ej helt och hållet vore i öfverensstämmelse med förbundsbeslutets anda. Angående den nya ministeren upplyser en tidning att den endast är en försämrad upplaga af den gamla. , Chefen för densamma, Dehn-Rotfelser, är svåger till kurfarstens förtrognaste rådgifvare och kreatur. Abe, samt känd som pietist. Redan vid landtdagarne före 1848 utmärkte han sig genom sitt reaktionära uppträdande och blet till belöning derför utnämnd till öfverappel lationsråds--Denna utnämning väckte sådan förbittring, att han måste afskedas, dock med bibehållande af hela lönen, och för när den beryktade Hassenpflug blef mini ster trädde han åter in i tjenst såsom generalstatsprokurator. Justitieministern Pfeiter bekänner sig til den strängaste ortodoxa riktningen... Inrikesministern Stiernberg är en af Hassenpflugs protegåer. Krigsministern Osterhausen är en af de få officerare som icke begärde sitt afsked vid 1850 års kris. De afskedade, impopulära ministrarne ha af kurfarsten blifvit hugnade med ordnar. För att ånyo komma i godt förstånd med Preussen har kurfursten skickat generalmajoren v. Bardeleben i utomordentlig mission till. konung Wilhelm I, med ett egenhändigt bref, hvari underrättas att kurfursten i följ af preussiska regeringens råd har återställt 1831 års författning och uttryckes hans önskan att åter komma på vänskaplig fot med konungen. Den mivisteriella tidningen tillkännager alt preussiska kabinettet häri funnit tillfredsstältande upprättelse för det ohöfliga bemötande, som dess sändebud nyligen erfor i Kassel. Kurfurstliga regeringen har utfärdat kungörelse om änställande af val till landtdagen enligt den lagliga valordningen af 1849, men så litet tror folket på den nya ministeren aj gamla författningsfiender, att man tviflar på att landtdagen skall, bevilja några anslag åt denna minister.. Samtliga tedamöter af s ads rådet. och af stora . borgerskapsutskottet i Kassel ba redåän gifvit uttryck åt sitt miss: troende till ministeren i en till kurfursten: öfverlemnad petition. SCHWEIZ. Från Luzern förmäles, att den der hållna legitimistförsamling är mycket talrikare. be sökt än 1860 års legitimistmöte. Grefven af Chambord hade den 18 dennes bivistat messan, åtföljd af 800 af sina anhängare. POLEN. Warschau tidningarne meddela ven kejserlig ukas om judarnes i konunöguiket Po: len.rättigheter. Alla sedan år 1811 för judarne. gällande inskränkningar ha blilvit upphäfda. Det är hädanefter tillåtet för dem att ega allt slags jordegendom, äfven riddargods, samt hus och: tomter i alla städer och köpingar utan undantag. Alla så kallade juderevierer i städerna (ghettos) äro upphäfda, och det står hvarje jude fritt att.bo i hvilken stad i konungariket samt vid hvilka gator som helst, äfvensom i alla byar och i de inom tullinierna liggande städerna och byarne (tre mil från gränsen). Hädanefter kunna judar begagnas såsom vittnen vid no: tarialbandlingar (hittills förbjudet) ocY äfvenså upphäfvas förbuden för judar att vittna i brottmål. Den kejserliga ukasen slutar dermed, att administrationsrådet efter hand skall up -häfva allu pålagor och skatter som undantagsvis drabbat judar, äfvensom alla inskräkningar i afseende å handel, industri, yrken och handtverk. I RVOQCAT AND ee tft FB JE Tp Då pA — Ra Hun EET VA KV