Aftonbladet – 30 juni 1862, sida 3

FETA PT TIPSA UMERTEDRUIDRE SLIGTLE med afseende å eganderätten och väcka hat mot regeringen. Två arbetare från dessa skolor ha på sammankomster hållit upprorisa tal om politiska revolutioner, om nyttan af mordbrendsanläggningar, nödvändighetefiatt bränna upp hela Petersburg och dylikt. På militärguvernörens befallning blefvo arbetarne arresterade. Kejsaren har låtit tillsätta en undersökningskomite, som i närvaro af en medlem af undervisningsministåren skall inleda en noggrann undersökning om skolföreståndarnes och lärarnes beteende i nämnda tvenne söndagsskolor och om den lära de bibringat sina lärjungar. Samtidigt härmed har kejsaren förordnat. att dessa skolor skola hällas stängda till dess undersökningen försiggått. Komiten har redan börjat sin verksamhet. Naturligtvis äro en mängd mer eller mindre sannolika rykten i omlopp; så t. ex. veta korrespondenter från Petersburg att berätta, att agenter skulle ha ankommit fråv London med instruktion att anstifta mordbrandsanläggningar; att man hotat regeringen med, att man, om dessa ej medförde det åsyftade resultatet, skulle gripa till förgiftningar, samt till och med att ett mordförsök skuile ha gjorts mot kejsaren i Wladimirkyrkan af några bland hans adjutanter. Ryktet om detta attentat anses Ogrundadt, nen deremot tror sig en korrespondent kunna försäkre, att verkligen en sammansvärjning bland kejsarens adjutanter blifvit upptäckt, hvilket haft till följd att grefvarne Rostowzoff I och II, af hvilka den äl. dre på permission befinner sig utomlands. blifvit afskedade. Den yngre var direktor för en af ofvannämnda söndagsskolor. ITALIEN. Universitetet uti Pavia har blifvit tillslutet, i följd af ett derom utfärdadt kunglig! dekret. Italia berättar, att fransmännen göra sig redo att utrymma provinsen Viterbo. Uti deputeradekammarens session den 25 dennes interpellerades regeringen af Debon: om de i flera städer företagna värlningar. om hvilka ett rykte spridt sig, att de gjordes på regeringens bekostnad. Ratazz svarade, att regeringen ifrigt sökte förekomma dessa värfningar och bemödade sig ati upptäcka deras tillställare; men man hade dervid mött svårigheter, emedan värlvarnc j utlemnat några bevis hvarpå en rätte gång kunde grundas. Ministern försäkrade. att dessa värlvare ej skulle kunna tillväga bringa någon expedition, emedan regerin gen hade kraft och medel att förhindra allv dylika försök. På Crispis klagomål, öfver att regeringen låt.t sända några venetianska utvandrare till ön Sardinien, svarade Ratazzi, alt regerin gen vore berättivad att bestämma bonuings plats åt de utvandrare, hvilka underhållat vå statens bekostnad. TURKIET. Från Cettinge lörmäles den 25 dennes, at: en het strid utkämpats den 24 mellzn turkarne och montenegrinerna vid Rassovint Glawitza. Turkarne förlora !e 300 man, son stupade framför barrikaderna. Montegrinerna hade 100 döda och 200 sårade. Efter träffningens slut flydde turkarne till Sporto lifligt förföljda af fienden, Eoligt underrättelser från Scutari af der 25 dennes hade Abdi pascha dagen förw slagit montenegrinernas hela armå, som var koncentrerad på högra stranden af floder Cetta. Flera hundrade montenegriner dö dades under den heta striden. AMERIKA. I grannskapet af Anspalis i Maryland skall upprättas ett instruktionsläger af 50,000 man. Snligt MCiellans officiella berättelse om drabbningen den 31 Mej och I Juni vid Richmond, utejorde unionshärens förlust 890 döda, 3627 sårade samt 1222 saknade, tillsammans 5739 man. Af rapport från general Fremont af den 3 inhemias, att hans operationer krönts med framgång, och att det afbräck han lidi! genom ett uti en dalgång förlagdt fientligt bakhåll, ej varit af synnerlig betydelse. Fienden hade öfverallt blifvit nödgad att dragg sig tillbaka för hans framryckande kolonner, deryid lemnavde en stor del af sitt bagage i sticket. Den 8d:s levererade Fremont en träffning mot Jacksons kår vid Union Curch, en svensk mil från Harrisenburg. Strider varade från kl. 11:f. m. till kl. 4 e. m. då rebellerna drogo sigtillbaka, lemnande slag: fältet i unionstruppernas händer. Fremöni slög läger vid fästet Republican och beredde sig till nya strider. I trakten af Mempbis skall, enligt ett rykte, 30,000 balar bon ull blifvit uppbrända. Denna berättelse står dock i strid med det faktum, att från -Memphistill unionsregeringen ingått beggran att få utskeppa 6000 balar bomull; Arinsekreteraren jr till kongressen återsändt en skrifvelse, hvaruti han föreslår att anlägga ett krigsskeppsvarf uti Missisippidalen, hvarest pansarskepp skola byggas. Uti. denna :skrilvelse. yttras bland annat: Det är eå väl pligt som hödvändighet att af Förenta Staterna bilda en stor sjömakt.. Erfarenheten, uppmanar Amerika att ej låta , kriget alldeles oförberedt öfverraska sig, och det är möjligt, att redan nu ett krig hotar, : Det kan ej mera beltviflas att Amerikassäkerhet. i-tramtiden beror af dess sjömakt ; och krigsduglighet till sjös. Amerika är nu i stånd att företaga utrustandet af en mot. den närvarande tidens fordringar svarande sjömakt, under så gynsamma förhållanden, att några fördelaktigare aldrig stått en na: tion till buds. Ingen nation kan vinna öf: vervigt ötver Amerika, om detta land nu begagnar sig af sina medel och det gynsamma tillfället. Den käcke unionsgeneralen Mitchell, som för några veckor sedan genom ett plötsligt anfall bemäktigade sig. den tWvärtigenom horra Alabama strykande iernbanan. hade