Aftonbladet – 25 juni 1862, sida 2

STOCKHOLM cr 25 Juni. . Ett Gif akt 1 skolfrågan. så Direktionen öfver Stockholms stads un-? dervisningsverk har i dessa dagar företagit sig ett anfall mot en af den nyaste skolstadgans grundsatser, som förtjenar den största uppmärksamhet. ; Det är bekant, att i alla rikets elementarläroverk meddelas nu undervisning både med och utan de döda språken, beroende det på målsmans önskan, huruvida de döda språken skola läsas eller icke. Det är klart att det är en stor fördel, isynnerhet då man är i landsorten boende, att i närmast belägna skvla få den undervisning för sina barn; som man önskar, så att man icke, såsom för ej längesedan, nödgades eända sina barn läng väg, emedan den närmaste skolanantingen gaf undervisning i de döda språken, utan befrielse derifrån, hvilket tvang föräldrar, som icke önskade denna undervisning ör sina barn, att på densamma förspilla tid, eller ock icke gaf denna undervisning för de barn, som deraf hade behof. Men äfven i större städer, der afstånden äro stora, är det föräldrars rättighet att icke behöfva sända sina barn till em helt annan stadsdel, för att erhålla nödig undervisning. Upphäfvandet af denna skilnad mellan s.k. lärda och s. k. apologist-skolor samt bådas sammanförande till ett läroverk med samma styrelse och lärare är en af den nya skolreformens länge bekämpade segrar och derföre dyrbar att! bevaka, isynnerhet då den blifvit i den nya I skollagen erkänd. Men de besegrade gifva icke saken tappt, utan söka att genom småmanövrer åte: vinna något af den förlorade marken. En sådan liten manöver är af Stockholms stads skoldirektion utförd, i ändamål att från Clara och Maria skolor, hvilka under sednare åren meddelat undervisning både med och utan döda språk, skilja de lärjungar, z icke läsa dessa språk, och från Jakobs och Katarina skolor skilja dem som läsa dessa språk; för att såmedelst förvandla de båda förra skolorna till rena 5. k. lärda skolor (ty ingen lärdom finnes naturliatvis utan döda språk) och deremot förvandla de båda sednare till rena s. k. realä skolor (real är nemligen ide lärdes terminologi liktydigt med olärd). Planen är icke ny. Den förskrifver sig redan från 1857, eller från den underdåniga skrifvelse af den 20 Februari detta år, i hvilken skoldirektionen. föreslog åtskilliga jöfvergångsstadganden vid tillämpnmg af 1856 års skollag, Ty det är att märka, att I bvad som går an i hela riket, det passar icke för Btockhölm! Med eina ringare mefel nödgas man i landsortsstäderna följa de I med kostnader förenade förändringar, som j skollagen bjuder, men i hufvudstaden, med dess rikare tillgångar, är alltid förhinder vid tillämpningen ef skollagen: 5å var det med 1849 års cirkulär (biskop Genberg föredrapundet, som anbefallde skolreformen. . Men :Ufvudstadens läroverk hade förhinder, nemigen i god vilja, och allt förblef ungefär på samma fot under regeringens nära ögon. Kom så 1856 års skoll:g, som reglerade 1849 års mindre bestämda stadganden. Skoldirektionen anmälde genast förhinder i bristande utrymme m. m., och föreslog i den hämnda skritvelsen af den 20 Februari 1857, att Clara och Maria måtte befrias från realisterna samt Jakobs och Katrina från de lärda Clatinläsande) gossarne. Afsigten är tydligen ett få den lärda undervisningen ren, för sig sjelf, oblandad af störande realister, och att likaledes den reala må blifva för sig sjelf, oblandad af gossar af mera (klassiskt) värde. Regeringen svarade skoldirekjsönen med utfärdandet af 1859 års skolordning, som ytterligare fastställde den i 1856 års lag uttalade grundsatsen om elt läroverk, förenande de båda linierna, den lärda och den reala; Skoldirektionen . återkommer nu icke destomindre (till sitt älsklingsförslag i en skrifvelse af den 9 Maj detta år. Men innan vi yttra oss mera i saken böra vi. redogöra för handlingarne i målet. Vi taga härvid våra läsares tålamod i anspråk, Il emedan den oväld, med hvilken vi i redogörelsen önska förfara, fordrar någon utförlighet; men saken är för hufvudstadens föräldrar sf en så stor vigt, att vi bedja dem taga del af hvad som föregått. : Före förliden riksdag anmälde direktionen öfver Stockholms stads underyisningsverk hos K. M. behofvet af sju nya lärares anställande vid Clara, Maria, Jakobs och Katarina skolor, med tillägg, att f 1 den händelse, Clara och Maria skolor kunde befrias från skyldigheten att undervisa sådana lärjungar, som icke läsa klassiska språk, och Jakobs och Katarina skolor likaledes från skyldigheten att undervisa dem, som läsa nämnda språk, så skulle möjligen derigenom lärarekrafter kunna sparas. Å K. M. afgaf, på grund häraf, proposition till rikets ständer om anslag af 7000 rdr för sju nya lärare, men utan att för öfrigt fästa afseende på det väckta förslaget om undervispvingsskyldighetens skiljande på omförmäldt sätt. Statsutskottet, till hvars behandling frå gan öfverlemnades, tillstyrkte beviljandet af medel till de sju nya lärarne, men med vilkor att skolhusens byggnad och underhåll — sr ———— AA miga lif hon förde; ty hon insåg att lugnet