Aftonbladet – 4 juni 1862, sida 2

ventioner antingen helt och hållet, eller i viss I 1 mån afskaffats (hvarrå ett stortantal exem-is pel omförmälas) hvaraf synes — yltrar:s kollegium — att de lika litet äro, som nå-1r gonsin varit eller kunnat vara ovilkorligen;t nödvändiga, hvilket ock ändå tydligare fram; e står, om man besinnar, att det för en prest i ett pastorat, der vedäckor hittills utgjorts, icke bör vara omöjligare att hädsnefter förskaffa sig sitt förråd af bränsle, än sådant varit. och förblifver; dels: för anära pre? ster och dels för andra personer, bosatte på slättbygden i Skåne eller i andra skoglösa orter, som aldrig af en slik hjelp vid vedbehofvets fyllande. varit iåtnjutände. Sättet hvarpå vedäckorna utgöras kan ock lätteligen föra till split och oenighet; som likväl framför allt få undvikas mellan lärare och åhörare, helst icke stadgadtär huru mycket ett lass, för att vara giltigt, bör innehålla; likasom flera andra anledningar till skiljaktiga åsigter kunna yppas.4 Dernäst framhåller Kollegium, att då den ifrågavarande regleringen åsyftar att, utom anvat, äfven både förenkla presterskapets aflöningsförbållanden, och härutinnan, så vidt möjligt är, befria detsamma från den beröring hvaruti det hittills stått till sina åhörare, mångenstädes till ringa fromma för embetet, detta syftemål skulle genom äckornas bibehållande förfelas. — Slutligen meddelar kol: legium den ganska märkliga upplysningen; att K. M:ts och rikets ständers beslut alldeles icke förutsätter det någon del af de extra ordinarie afgifterna, hvartill vedäckor ostridigt äro att hänföra, skola till utgörande in natura, qvarstå, utan tvärtom uttrycklis gen innehåller att-de alla skola mot andra utskylder utbytas, utan att något undärtag härvid för vedäckor blifvit gjordtit, hvadan kollegium hemställer att komiterades förslag om vedäckornas bibehållande helt och hållet bör utgå. I afseende på. en. ganska vigtig principfråga är katta kollegium af alldeles motsatt åsigt: med komiterade. Den är ock af så stor vigt på hela löneregleringsfrågan, alt åt densamma bör egnas synnerlig uppmärksamhet. Sedan kollegium förklarat si instämma uti bvad komiterade anfört me anledning af föreskriften i 1855 års kungörelse om förvandling af räntespanmål till de slag, hvaraf kronotionden består, dock af kollegium med den inskränkning, att uti presterskapets aflöning aldrig må beräknas annat sädesslag än det) hvarå, såsom. varande: hufvudräntepereedel, tioårigt medelpris i markegångs: taxorna finnes, hvilket äfven i fråga om ans dra löneartiklar måste--antagas; och sedan kollegium : anfört, att komiterade erinrat derom, ätt persedlarnes leverering in natura strider emot den i andra punkten nedlagda grundsats, att uppbörden af ternaäsiall skiljas från presterskapet, hvars kontroll vid levereringen icke torde kunna undvikas, om större eller mindre del deraf får i persedlar affemnas, — anmärker kollegiumrattoaktadtsistanfördaerindran hafva komiterade likväl funnit att genom den lydelse 9:de punkten (af de grunder som K. M:t och rikets ständer antagit förordnandet af presterskapets: aflöning) erhållit, frågan huruvida leverering in natura må ega rum icke vidare är öppen, utan endast under hvilka vilkor den små tillåtas.? Och som en sådan levere: ring, hvarvid..den -ena efter den andra af församlingens medlemmer aflemnar sitt sädeslass i prestgården, der uppbörden till kostnaders undvikande måste försiggå, skulle tillintetgöra den antagna grundsatsen att skilja presten från all befattning med inlägten af presträttigheterna, dem: han icke vidare borde få ur ?den enskilde medborgarens? händer emottaga, är af komiterade hemstäldt;. att-tillåtelse. dertill så sällan som som möjligt och endast under särdeles tvingande omständigheter måtte meddelas. Genom en omständig utredning af de föreskrifjer och beslut som i detta ämne meddelats, -ådagaläxger kollegium fullständigt; att frågan huruvida leverering in natura må ega rum för komiterade både varit och ännu är öppen, helst i det statsrådsprotoboll, som åtföljde kongl. propositionen den 4 November 1859, uttryckligen innehåller å ena sidan, att det åt komiterade borde lemnas öppet att yttra sig huruvida undantag ifrån den allmänna föreskriften om spanmåls lösande efter medel markegångspris i något. fall skäligen bör:ega rum?, och ä den andra sidan att?i sådan hän: delse?, det är om undantag af -komiten. ansågs böra ega rom, komiten äfven hade alt förestå; Ruru med uppbörden af den in natura levererade spanmålen bör tillgå?, — hvarvm något förslag följaktligen i motsatt fall, eller om leverering in natura ansågs icke böra ega rum; ieke-tarfvades. Emellertid hafva komiterade icke yttrat sig i -bufvudfrågan, utan inskränkt sig till den hemställan att tillåtelse till leverering in natura måtte så sällän som möjligt och endast under särdeles tvingande omständigheter meddelas — ett-förfarande, som kollegium icke anser utgöra hinder för sig att uttala sin tanke i ärendet. Kollegium anför: derefter att: af alla de menliga förhållanden som presterskapets nuvarande aflöningssätt medförer, är natura-levereringen ett ibland de. största. Rikets ständer, hafva ock-i sin skrifvelse den6 Juli 1857 anmärkt att den lätteligen föranleder och ofta löranledt tvister och rältegångar.? Sådana måste ock uppstå nät om varanst qvalitet eller qvantitet olika meningar parterna emellan sig yppa och löntagaren icke är sinnad alt eftergifva hvad han anser vara 4Då ni och Bessy brukade: språka med salva dun nh. hargtto samn —.—.m hvanm elnile