Aftonbladet – 3 juni 1862, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Norstedtska målet. Svea hofrätt har under denna dag meddelat utslag ig de i detta mål emot rådhusrättens utslag anförda besvär. Efter reciten öfver hvad som i saken förekommit, lyder sjelfva utslaget sålunda: Detta med hvad mera handlingarne innehålla har kongl. hofrätten tagit i öfvervägande; och finner vid det förhållande, att, enligt ett af Lindqvist hit ingifvit intyg af vederbörande kyrkoherde, hustru Lindqvist den 18 sistl. Mars afli, dit, all vidare fråga om ansvar å henne och om skyldighet för henne att utgifva ersättning i wår let hafva förfallit. . Beträffande öfriga delar af målet och dervid först Lindqvits anhållan att få uppgifna personer hörda såsom vittnen, nemligen Charlotta Almström, förre polisuppsyningsmannen V. E. Törnren och Margaretha Maj musson till bestyrkande deraf att ett förtroligt förhällande egt rum emellan Jerngren samt Norstedt och hans hustru, Louise Ramberg, derom att Johanna Grönlund, som hos rådhusrätten vittnat att Lindqvist den 30 Juli 1861 kl. mellan 9 och 10 förmiddagen å hustru Svenssons näringsställe visat det gods, som Lindqvist sedermera under påstående att uppvisandet skedt efter undersökningen i Norstedts och hans hustrus bostad, uppgitvit hafva varit det vid undersökningen anträflade, vid ett tillfälle, förr än hon vittnat, omtalat för Louise Ramberg, att Lindqvist på eftermiddagen å hustru Svenssons näringsställe uppvisat godset, samt enkan Maria Christina Carlsson derom, att Norstedt sökt förmå henne att såsom vittne i målet intyga hvad hon ej hade sig bekant; så emedan de omständigheter, rörande hvilka nena sålunda skulle höras. icke äro af VbeSKaffenhet att på målets utgång ega inflytande, kan omförmälda anhållan icke bifallas ; äfvensom hvad angår den klagan, som härstädes blifvit