Aftonbladet – 24 maj 1862, sida 2

Ja, sir.4 Ni stod i djupa tankar, just då jag kom — ni väntade någon, kanhända?4 frågade han allvarsamt. Nej, jag skiljdes nyss från min syster. tVerkligen! ledsamma nyheter, kanske? Man vet nu vid El-Dorado hvar jag ät. och jag måste således lemna mitt nuvarande hem, svarade Bessy med en suck. ?Nej!? utropade Hugo häftigt. Bessy tetraktade honom förvånad, men an hon hunnit invända något fortsatte han: Under inga omständigheter, på inga vilkor, miss Calverton. Vill ni berätta mig alltsammans, och sedan lyssna till mitt råd? Tag min arm, om ni ej har något deremot. Jag bits inte, tillade han småleende, när Bessy tycktes tveka att antaga hans anbud. Bessy var dock blott öfverraskad af denna artighet; hon trodde knappt sina öron då hon hörde den stolte, likgiltige Hugo vänligt erbjuda sin arm och sitt beskydd åt henne. Hon hade väntat sig att han, efter att hafva vexlat ett par ord med henne, skulle gå vidare och lemna henne åt sitt öde, utan att betvifla det hon, utan honom, i säkerhet skulle uppnå hemmets dörr. Låt 038 gå längsamt, så att vi binna tala om saken. Derhemma får man blott enfaldiga svar och dåraktiga förslager, som endest reta en. Hvad har ni att frukta, miss Bessy?? Bessy berättade honom sitt samtal med Lotty, hvartill ban uppmärksamt lyssnade, dock utan att besvara de få anmärkningar hon till slut gjorde för att närmare upplysa sammanhanget deraf. Tillåter ni mig fråga?, sade han slutlig er i t på 0ss?? Behölver ni göra en sådan fråga?? svarade Bessy med värma, tror ni det?? ?Jag tror ingenting — bed mig ej svara er.? Men Bessy fordrade ett svar, och slutligen sade han bestämdt: Nej — jag tror det ej.