Aftonbladet – 24 maj 1862, sida 2

STOCKHOLM den 24 Maj. De sednaste underrättelserna från Amerika bekräfta och fullständiga hvad man redan örut hade sig bekant om de af unionstrupperna vunna fördelar. På Neworleans in tagande har följt Corinths utrymmande samt besättandet af Baton Rouge, en ort, belägen omkring 100 engelska mil från Neworleans; och de rika sockerplantager, som befinna sig emel!an dessa båda platser, äro nu likasom floden i de federalas händer. I Virginien har Yorktown fallit utan svärds slag, I Norfolk herrskar, enligt en korrespondens från Washington, stor bestörtning: man påstår att det är stadens befolkning som förhindrat Merrimac att löpa ut, emedan man der ansåg sig behöfva detta fruktansvärda förstörelseredskap till sitt eget försvar. På alla punkter synes krigslyckan förklara sig emot de konfedererade. Dessa händelser tvinga söderns generaler att förändra alla sina fälttågsplaner, och de enfd bladen att modifiera sina hittills öljda taktik. Sjelfva Times tyckes nästan i sina sednaste artiklar ha blifvit federalist, och ger söderns sak förlorad. Emellertid beror utan tvifvel unionens åter ställande på sättet huru norden nu kommer att begagna sina fördelar. Vill den drifva södern till det yttersta, så kan dennas fanatiska förbittring förläna den för en tid en viss styrka och ett guerillakrig följa de stora fältslagen i spåren. Vilja deremot de federala ingå på en kompromiss och i afseende på slaffrågan icke påyrka en brådstörtad lös ning, så torde det ej möta så stora svårig heter att återställa unionens myndighet inom den fordna republikens hela område. En sådan utgång af den stora striden vill emeltid engelska pressen ännu icke anse möjlig. En af denna press mest ansedda och mcderatr organer, Economist, yttrar härom i sitt sednaste nummer följande: Penningen är den mäktigaste häfstången för nutidens krig, och unionsstaternas vida större rikedom har här gifvit det naturliga resultatet, eburu efter mycket uppskof och många motgångar. Södern kommer antagligen snart att innestängas emellan hafvei och Mississippifloden, hvilka nu båda befinna sig helt och hållet i nordens våld. Hvilken verkan kommer väl då de nu vunna förd larne att ha på stridens utgång? anse dem komma att leda till en snar fred. men de verkliga sannolikheterna äro långt ifrån att gynna en så tillfredsställande lös niog.? Hvad som i främsta rummet, enligt Iconomists tanka, utgör ett hinder för freden. är den fanatiska förbittring, som råder inom de upproriska staterna, och hvilken bladet pästår hafva varit den egentliga orsaken till misslyckandet af hr Merciers mission. Et borgerligt krig har likasom en familjetvist till följd att framkalla en lång och bitter tiendskap. Sdern var norden obenägen redan före krigets utbrott; nu, sedan blod flu tit, har denna obenägenhet öfvergått till ett djupt och glödande het. För det andra anser den engelske publicisten södern, ehuru den redan lidit stora militära motgångar och sannolikt kommer att drabbas af ännu flera dylika, likväl ännu ega i behåll sin förnäm sta styrka, som ligger i dess geografiska läge, dess ofantliga utsträckning. Att verkligen eröfra de södra staterna är en omöjlighet. Det yttersta som kan göras är att försäkra sig om alla de stora sj erna och de förnämsta medelpunkterna för handeln, att skydda denna och industrien, att inbjuda folk af alla samhällsklasser i orten att återvända inom unionen, att framlocka TERESE IS SER TA DNE