Aftonbladet – 23 maj 1862, sida 2

sen: sannollka mottagande nos nans. neapoitanska undersåter. Men detta mottagande r nu försiggått, och dess fullständiga framvg ådagalägges mindre genom vänners : nhälliga vittnesbörd än genom fienders surnulna och tysta medgifvande. Sjelfva Cavour, den mest sanguiniske af! samtidens diplomater, sku le knappast, om an hade lefvat för alt. bevittna all den en-4 usiasm,. med hvilken Neapel mottog den: regilna sardinska Xusurpatorat4, la kunnat ställa sig ätt fremgången skulle blifva sä fullständig som den varit. Efter ett år; if Sall upptänklig grymhet och det mest för. ärliga tyrannis, hYarom de satiningsälskande iltramontanörna haft att förmäla, har, märkrdigt Hög, folkentusiasmen ofantligt öfver: räffat, både i värma. och allmännelighet hvad; som visade sig vid den hjertlöse förtryckarens första mottagande. Staden Neapel syntes öfverflödw af glädje. Om man får: ro de berättelser söm varit synliga -— öch Ile äro alla öfverensstämmande — kunde j Neapel den: 25 Aprik nästan Jiknas vid en blomina, slående ut i, yppig. fägring under den återvändande solenscinflytande:: Kyrkor ullsätta med ifefärgade lampor, ofvanifrån och nedigendm; springbrunnår smyckade med ouirlander-oehmurgrön, tönster och bdalkonger öfverällt prydda med draperier och beskuggade af tusendetals tretärgade fanor; erbjudande hvärthän ögat vände sig en förtrollad park af skimrande färger, uppfyld af sydländsk skönhet; gatorna hvimlande af promenerande, alla aftärer instälda, bodarne stängda: eller; hållande på vatt stängas; de stadsdelar der monarken skulle passera bok: stafligen Spackade som en Vanjoviskagge? I hvarje-indwvid-tydligen upptagen endast al sin väntan — allt detta måtte ha. utgjort högst, besynnerliga, yttringar af nationalhat och nationalafund i-deras: ögon, som gingo ut för att spana efter sådana yttringar. Och-likväl-skola visz-om-vi--betrakta förnållandena annorlunda än på blotta ytan, tinna ännu viterligare, skäl att, betrakta Vicör Emanuejs mottagande såsom, en; verklig triumf för den italienska enheten. I sjelfva verket hade bifallsyttringårne från de ita? iienska massornå, en ännu. störrel: betydelse in bevisen, på tillgifvenhet i från de högre klasserna. Neapel har-städse och af naturiiga Orsaker varit hufvädsätet for den bow bonska reaktionen. Och det är bevisligt, att med undantag af någriv få betalda agener och till den: närmaste jomgifningen hör rande personer, ha alla de bourbonska sympatier som funnos,.varit inskränkta till den lägsta befolkningen. Bourbonerna, liksom nästan alla andra tyrånner, låts smeka de för politiska begrepp tremmande, mas. sorna, i-afsigt att injaga skräckhos de be: medlade klasserna, Nvilkas intelligens oct volitiska missnöje -höll. deras förtryckare i ständig fruktan. Frans I förföljde dec högre klåssetna och klemade med, lazzaronerna. Om det gamla systemets vänner kunde vänta alt på något håll finna en yttrivg af sympati,som de, enligt beräkning, kunde göra sig ull godb, så skulle det således ha varit bland lazzaronerna. Fill deras ytter ö har absolutismens sista tillfly er Felslåendet af deras förhoppningar Ut så mycket bittrare till följd deraf att en verk; lig folkdemönstration. till sjelfva sin nalut och sitt väsende är frivillig. Några få familjer och hus kunna skrämmas; men att anbetalla allmänna glädjeyttringar från en hel, stad och entusiastiska bifallsröp från tiotusende tals menniskor, hvilka hyar fö: sig äro för obetydliga för att hafkunnet erhålla någån särskild påstötning, är helt enkelt en amöj, lighet. Det har blifvit ganska riktigt Yt tradt, att Garibaldi eröfrade konungariket Neapel med en jernvägsbiljett. Man skulle förgäfves försöka påstå, att sådant kunnat ske i åsynen åf en förbittrad och fiendtulig befolkning , hängifven en älskad monarks tron. Det är fruktlöst att anföra skäl emot sultramontana deklamationer;: men det enda som tories någonsin haf: att anföra motden italienska enheten har varit, att italienarne sjelfve icke önskade denna enhet. Påhyad sätt. Markerna och Umbrien. gifvit. stöd åt deras påstående. — huru :lidels fullt Romag nån afskyr begreppet om. ett förenadt; italienskt rike — huru modenesarne, sucka efter deras:dyre hertig,0ch. toskanarne träna efter sitt storhertigliga ihofioch dess fader liga spira — det veta visallar Steg för steg ha toriesblifvit nödgade att vika tillbaka inför de från alla håll sig tföreteende oemotSägligaå-beviset på en bland alla stånd och klasser af italienare rådande varm, och all män längtan. efter ett förenadt Italien; Och au har deras: sistavhopp, de muntra och sorglösa Heapolitanska lazzaroneroa, ocksä svikit.dem.. Äfven de helså, på silt: barns? liga sätt, representänten för Italiens enhet och pånyttfödelse, Men huru mycken vigt vi än må fästa vid. den ;obestridligen; ytterst betydelsefilla anblicken af det sednaste kungliga besöket i Neapel, är det omöjligt att icke förvånas öfversdet tydliga bevis, som det ger på franska kejsarens ännu oförändrade åsigter i afseende på Italien. Hade hän verkligen hyst obenägenhet mot framgången af den italien-. Skarsaken tbemärkoisen af en konstitutionel monarki, eller hade han blott ännu ansett det vara möjligt att genomlföra Sin egen plan:em en: konfederation genom hindrandet af den närvarande dynastiens framsteg i de särskilta italienska provinsernas tillgifvenket, så skulle han svårliged ha kunnat se Vietor Emanuels inottagande i Neapel unnorlunda än med köld och afundsjuka. Men händelsen synes tvärtom ha gifvit anledning till ovanlig hjertlighet å ömse sidor — konun: gen tackade kejsaren för tillförene gjorda benster koisaren lofvade verksam sympati