Aftonbladet – 21 maj 1862, sida 2

våtars konstruktion, pannprofning och beigtning och mera än den nuvarande tiilämplig på de s. k. ångsluparne, hvilka un ler de sednare åren tillkommit och hvilkas intal dagligen ökas. BSednast i jörgår ioräffade en sådan händelse. ogslupen Pheniz, byggd i Göteborgchos hrr A.Keiler komp., på beställning af bolaget (Phoenix härstädes, i ändamål att besörja persontrafiken till åtskilliga ställen af Stock olms omgifningar, samt för att till någon lel kunna skydda passagerarne mot regn försedd med en tunn däcksöfverbyggnad, hitkom slutet af Juli; månad 1861 och-hade-då i Göteborg undergått den för passagerare ingbåtar i allmänhet föreskrifna besigtninsen, samt erhållitsett af: vederbörände be: sigtningsmän . derstädes utfärdadt anmärkningsfritt besigtningsdokument, som bland annat innehöll, att ångslupen vore tillåten öra på däck och i salongen 175 passage: are. Ångslupen, som uti April månad detta ir blef såld till ett ångslupsbolag i Umeå, vilket ämnar använda den dels för bogse: ringar och dels för persontrafik mellan åtskilliga ställen i Umeåelfven, dit den i går skulle afgå i sällskap med och i lä om ångartyget Dahiel, anmäldes i måndags härstädes till undergående af besigtning, hvilcen, enligt förordningen den 16 November 1849; skall verkställas hvarje år innan en passagerareångbåt börjar sina turer, då, till let nya bolagets stora förvåning, besigt ningsdokument vägrades på grund deraf, att ingslupen icke hade tvenne vattentäta skott. Förordningen för passagerareångfartygs bygg nad föreskrifver visserligen att däckade, sjö jående passagerareångfartyg skola vara för sedda med vattentäta skott; men då denna ingslup hvarken vid dess beställning varit eller nu sedan den blifvit såld är ämnad att så i hvad man kallar öppen sjö, och dessatom till stor del är lika öppen som någon af de andra härvarande odäcxade ångskiparne, är det omöjligt att fatta huru förord ningens stadgande angående hvad som skall iakttagas på fartyg ämnade att gå i öppet sjöst härvid kan ifrågakomma att tillämpas Besynnerligt och i hög grad anmärknings värdt är det emellertid att en K. M:ts för ordning kan så olika uppfattas af veder börande besigtningsmän i olike delar af ri ket, att en ängslup till alla delar godkän nes å ena stället och kasseras å det andra Utan tvitvel skall sådant lända till tvist. oreda och förluster vid sådana affärer son denna. — Med anledning af komite-besluten rö rande Norra stambanan yttrar WestmanlandLäns Tidning: ä Regeringens välbetänkta åtgärd, att åt ev komitE, bestående af personer utaf särskild: samhällsklasser och ifrån sårskilda orter uppdraga utredande af skäl för norra stambanans lämpligaste riktning, förtjenar.lan dets tacksamhet; och resultatet af denna komitens verksamhet blifver otvifvelaktig: en på skäl grundad utredning af ämnet. hvarigenom regeringen och rikets. ständer blifva i tillfälle att fatta mogna och kloke beslut, öfverensstämmande med fosterlandets väl. För befordrande af ändamålet inlemnades till komiten för någon tid sedan en af flera än 40 personer här i staden och omkringliggande orten undertecknad skritt, hvaruti de för komitn anmälde sitt beslut att bekosta en speciel undersökning cm och upp ittande af en definitiv plan med kostnadsförslag till jernvägsförbindelse emetlan Ör sundsbro och Sevalla samt emellan Sevalla och Sala, hvarifrån norra stambanan efter förut uppgjord plan kommer att sträcka sig till Dalarne, och-emellan: evalla och Westerås. Till följd af detta beslut har, enligt upp: rättadt kontrakt, kaptenen vid vägoch vattenbyggnadskåren, hr Nerman, åtagit sig att under sommaren uppgöra en sådan plan och förslag. Ännu har väl Westerås såsom kommun icke blifvit hörd och fått tillfälle att vidtaga de åtgärder, som af komitens nyligen-fattade beslut i frågan om jernbanans riktningar föranledas; men ett större antal af stadens invånare har redan å kom: munens vägnar hos konungens. befallnings hafvande gjort en skriftlig hemställan, åsyf tande utvägar för betäckande af expropria tionskostnaden för jord inom länet för jernvägslinierna Örsundsbro—Sevalla, Sevalla— Sala och Sevalla—Westerås. — Sedan vid krigsakademien å Carlberg ferändrade grunder för belöningsmedaljers utdelande blifvit införda — så att då förut belöningsmedalj (silfver-) erhölls för hvar 6:te vid klasskursexamina vunnet högsta be. tyg (10), hvarvid behållning från förutgångns år af dylika betyg räknades kadelt till godo för det sistförflutna, belöningsgrunden hä danefter skall vara medelexamensbetyget fö! det tilländalupna året, i sammanhang : med hvilken förändring införts 3 belöningsgradei med för hvartdera bestämda vilkor af me delbetyg och bety ges nemligen medal i guld, medalj i -silfver och medalj i bronz — så bar vid medaljutdelningen den 23 sist lidne Mars för året 1861 både de äldre och de nya grunderna blifvit tillämpade, sam belöningsmedaljer — enligt den nya prägelr för ?Flit oth skicklighet?, enligt den gamle för ?Framsteg i vetenskaperna? — blifvi följande kadetter tilldelade, nemligen: Medalj i guld: af 3:dje sjöklassen: C. A. Puke: af 3:dje landklassen: 0. yv Westerlund och E J. Hjärne; Medalj i silfoer (med gamla prägeln): af utexa minerade: M. Mannerstråle, J. G. Holst, C. Lun Det skall jag kanske säga er en annar gång.