Aftonbladet – 26 april 1862, sida 3

mötet å börsen den 23 dennes, anhåller un. dertecknad, i egenskap af medlem af han. delsföreningen, att få lemna följande meddelanden: Till att vederlägga den anmärkning som, i frågan om en sammanbindningsbanas iörande tvärsöfver en bland de mest trafikerade stadsdelar vid Riddarholmsbron och öfver gatan mellan Röda bodarnes torg och Kungsholmen, gjordes af en talare att han icke kände något enda ställe 1 andra länder der jernbanståg med lokomotiver på sådant sätt framfördes på sjelfva gatan, u,; pgaf en annan talare, hr Lallerstedt, Genua -Joch Lyon såsom exempel på att dylika lokomotivtåg gå genom dessa städer. Som insändaren händelsevis förlidet år uppehöll sig några dagar i hvar af des a städer och derunder sar i tillfälle att på stället taga förhållandet med jernbanorna derstädes i ögonsigte, har han ansett en närmare uppgift om belägenheten af dessa banor böra komma till en större allmänhets kännedam, för att derigenom låta hvar och en sjelf bedöma huruvida läget af ifrågavarande jernbanor och af de projekterade sammanbindningsbanorma genom Stockholm kunna sättas i jemförelse med hvarandra. I Genua bildar hamnen en vacker halfcirkel, som slutar med en landtunge, på hvars yttersta spets det stora fyrtornet reser sitt hufvud mot höjden. Kring strande: fram emot !andtungan är uppförd en esplanade eller promenadplats öfver en mängd hvafbågar. Emellan denna esplanade och hamngatan samt i samma plan med den sednare ligger jernbanan, som derifrån afstänges venom ett lätt jernstaket; innanför getan ligga rymliga, af ålder mossbelupna arkader under de af tidens tand hårdt ansatta marmorpalatserna. Jernvägen springer frum emot den nyssnämda landtungan utn:ed esplanadens hvaltbågar, i hvilka åro inredda magasiner, ett mindre stationshus för tullbevakningen, ett hamnkontor för jernvägen, hvarförutom ett eller annat hvalf lemn; öppet för genomgång till hamnen, och såvidt insändaren kan påminna sig slutar jernbanan bär. Detta kan: han dock ej med bestämd visshet uppgifva. Sjeifva hufvudstationen för jernvägen är belägen vid det rymliga och vackra torget, Piazza di Columbo, som har ett läge emot Genuas hamngata, ungefär som Södermalmstorr emot Skeppsbron härstädes. För personer, som ankomma med ångbåtar till Genua är tillfälle att i förenämnda hamnkontor köpa biljetter till jernvägen för Norra Italien och der aflemna sitt bagage, men få eller inga personer stiga der i waggonerna, utan de begifva sig vanligen till fots till den ungefär 15 minuters väg derifrån belägna hulvudstationen. Nämnde hamnkontor utgöres af 2 rum om ungefär 48 qvadratalnar tiilsammans, och torde deraf kunna i någon mån bedömas omfånget af trafiken derstädes. Reduktionens anmärkning vid hr Lullerstedts yttrande, att denna bana förmodligen vore ett vanligt till hamn ledan4e sidospår, angifver derföre rätta benämningen på denna bana, fastän man i följd af terrängens ej obetydliga sluttning ansett bäst att, då lokomotivet i alla fall är uppeldudt för de afgående och ankommande regulie:a bantågen, låta dem upphemta eller aflemna vid eller fir hamnstationen. lastade vagnar, heldre än att låta afhemta eller ditföra dem på annat sätt. Rörelsen på nämnde hamngata är för öfrigt ej betydlig. Hufvudrörelsen inom staden går i en helt annan riktning eller från förenämnda Piazza di Columbo och Hamngatan till Theatro Carlo Felice och der bortom liggande delar at Genua eller efter Stockholms läge som från Söder och Skeppsbron till Riddarholmen. Lyon ligger, som bekant, på det delta, som Rhönefloden bildar mot Såone. Den sednare flodens högra strand har ett naturskönt läge, och torde en Iten klosterkyrka, Notre Dame de la Fourvieres, vidt berömd för sin herrliga utsigt, vara känd af en cller annan, som tager del af dessa rader. Något nordligare än denna kyrka svänger sig floden i nära rät vinkel, så att landtungan, som förut varit lång och smal i Rhönes ostliga riktning, här vidgar sig betydligt mot norr, på samma gång som böda stränderna af floden här ligga mycket högt i förhållande till den smalare landtung:.n. Den vidgade, högt belägna delen af staden, La Croix Rousse? kallad, utgör Lyons n:anufakturdistrikt med en betydande folkmängd. Denna del räcker fram till början af den smalare landtungan. Här äro börsen, teatern och andra Lyons förnämsta byggnader, och den eleganfa delen af saden vidtager och fortsättes till den vackra promenadplatsen Place de Belle Cour? samt vidare framemot Place Napoleou?. Härefter kommer en stor öppen plats, Champs de Mars4, med kaserner derom-1 kring, bortom hvilka, på yttersta delen af jandtungan, endast finnas små dåliga ht sådana som i vår hufvudstads fattigaste q ler, samt några få obetydliga fabriksinri ningar, slagtarhus m. m. — Här ligger n erialgården och verkstäder för jernbanin. som föres på viadukter norrifrån, först öfver Sadnefloden och sedan öfver Rhöne, utan stt så godt som alls beröra den egentliga stad. n.! Förhållandet synes här alltså likadant som! Genua, Turin, Florens, Milano, Geneve, Lausanne, Avignon, Rouen, Stuttgart, Fraukurt am Main, Köln, Aachen, Haag, Hannover nian att unnräkna om månad andra c