Aftonbladet – 16 april 1862, sida 3

efter 1,2 eler flera års: hvila (allt som de olika års-vattenstånden bestämma) kan och blir igenletadt samt orkar simma fram till.sågverken,,så har korrespondenten förklaringen -gifven hvarföre han och vi icke kunna få samma T alite. Emedan korrespondenten lemnatså högst oriktiga, missledande uppgifter angående de ofvan Ransjö belägna skogar och flottvatten, så önska vi till hvad derom redan i korthet är:sagdt-få foga några ord. Enligt alla sammanstämmande uppgifter vi erhållit af personer, som besettoch känna skogarne inom den vidsträckta Hede socken, skola dessa skogar vara ej blott affullgod beskaffenhet, utan det är oss till-oeh-:med sagdt att de i allmänhet snarare äro bättre än -skoAR i det nedanföre liggande landet af Herjeåalen eller Sveg, och att efter Rånda elfs, Qvarnåns, Serfåns och Lunans vidsträckta ådalar samt på bergssluttningarne skall förekomma je sina ställen utomordentligt vacker skog. Det an förtjena att anföra ett exempel, som någorlunda visar hvilken reslighet skogen äfven härstädes kan uppnå. Utmed sjön Låssen i Tännäs socken, vesterom Hede, inträffade på 1840talet skogseld, som förstörde en mindre skogstrakt, hvilken Ljusnedals bruks dåvarande innehafvare, hr L.F.; Fahlander, sedermera lät nedhugga till kolved och hvarvid iakttogs, att flera af de nedfällda träden höllo vid roten 24.:å 25 tum i diameter, som på en längd af 45-till 48 fot icke minskade mera än cirka :3 tum: och hvilka ansenliga fräd under hela denna längd voro fullkomligt qvistfria. Alla de, om en fullgod beskaffenhet hos Hedeskogarne sammanstämmande apple vi erhållit af personer, som ega ver. lig kännedom om dessa skogar och vilja tala sanning, förvissa oss att dessa skogar skola förmå lemna ett rikt el förnämligast af sågtimmer, men äfven att -bjelkarne skola kunna blifva både många och långa. Den, som är intresserad af att närmare lära känna värdet af dessa skogar, råda vi emellertid att till erhållande af den pålitligaste kännedom antingen sjelf eller gönom ombud fara åstad och .se till hvad värde dessa omtvistade skogar kunna ega. Beträffande sjelfva flottningen ifrån skogarne ofvan Ransjö, så säger korresp. att af allt det timmer, som drifves ofvanföre Ransjö, icke en stock kan framkomma till Ljusdal samma år, utan blir qvarli gande i Hagdalsströmmarne till nästa års vårflod — ja, han har i sin ifver gått så långt, att han påstår det de gamla bolagen, som fortsätta flottningen cirka 10 mil nedom Ljusdal öfver sjöarne 1 södra Helsinglantl; skola få fram åtminstone hälften af deras timmer, hinna uppsåga och skeppa ut detsamma samt att det utskeppade virket möjligen också hinner användas i England, innan Ljusdals Sågqvarns timmer kommit till sågen. — Detta var då en riktigt kolossal osanning! nästan för mycket bastant och för uppenbart stridande emot allt hvad förnuft och natur heter, för att tänkande folk, som ha den minsta kännedom om lokala förhållanden häruppe, skola kunna af slik absurditet föras från ljuset. Det är naturligtvis icke -af korresp., men af oss i stället redan anmärkt, att efter den gemensamma hufvuds-flottleden emellan Ransjö och Ljusdal hafva vi skog på särskilda ställen, gräns om räns med de gamla bolagen, och dela sålunda, vad ost från de nedom Ransjö belägna skogar beträffar, med de gamla bolagen både ljuft och ledt, och böra följaktligen samtidigt med em vara framme i Ljusdal. Men en del af vår skog (långt ifrån all, såsom korresp. velat göra troligt) ligger verkligen ofvanför Rånda elfs utpm eller Ransjö. Men detta ofvanföret Dbesticker sig i sjelfva verket egentligen icke fill mera än 4 mils väg efter hufvudelfven, eller till Serfåns Op i Ljusnan. Det är nemligen från de ofvanföre Ransjön utmynnande Serfån, Qvärnån och Lunan samt från de nedanföre Ransjö utflytande Rånda elf och Wemån, som timret från våra RO AA eller Hede . skogarne inkommer i Ljusne elf; ty vi få anmärka att af hela det vester om Hede socken belägna öfver 100,000 tuninland i areal omfattande Ljusnedals egendoms territorium är icke ett enda tunnland skog beräknadt för timmerfångst åt Vestra Helsinglands trävarubolag, ehuru visserligen äfven inom Ljusnedals område finnas flere tusen tunnland grof ståndskog. Vidkommande nu flottvattnet ofvanföre Råndaelfs utlopp eller Rana, så har korresp. såväl härom som öfver hela flottningen från Hedeskogarne äfvenledes lemnat en förvriden, orikti; framställning. Sanna förhållandet är, att å elfvens utvidgning vid Ransjö och Vikarsjön isen brukar qvarligga sällan öfver en vecka längre, än å elfven nedom Rånda och Lofsans utlopp, och hvad särskilt de här utmynnade Serfån, Qvarnån och Lunan beträffar, så äro dessa vattendrag bland de tjenligaste man kan finna att flotta timmer uppå; ART bättre än t. ex: den vester om Serfån belägna Mittån, der Bergviks bolag utaf Långå byamän köpt en skogstrakt. Utaf det anförda följer, att det långvariga uppehåll vårtiden, som korresp. förespeglat komma att ega rum på Ransjövattnet, är hufvudsåkligen dikt, — likasom det också är en dikt af samma halt att timret, som drifves ofvanför Ransjö, skall behöfva lägga sig i vinterqvarter alltsammans i Hogdalsströmmarne, Tror korresp. verkligen att, om det tilkommer ett nytt stort trävarubolag efter Ljusne elf, som utdrifver timmer från de ståtliga Hede-skogarne, detta bolag då vid sin flottning skall ställa sig alldeles beroende af det gamla Ng pk aget, d v.s. hrr Dickson, Bergvik och Marma bolag? Vi tvifla på sådant! Skall det äfven då vara ettflottningsbolag, så lär väl öfverenskommelsen de särskilda trävarubolagen emellan fådof att bli.den, att flottningen skall skötas så länge -som några större massor timmer äro i farten. Sämjes man icke härom, så lära dock ingalunda egarne till Hede-skogarne behöfva stå försatte för att under samma sommar. få nedflottadt störe delen af det timmer, som utdrifves ofvan Ransjö och en eler två veckor sednare. än Svegs timret nedkommer till. Hogdals-strömmarne; ty dettill fordras blott att behålla flottningsfölket qvar i arbetet sålänge som betydligt med timmer kommer och man anser att det lönar sig att hålla manskap, som passa upp. vid flottningen och i strömmarne Yösgöra de block, som fästa sig. derstädes. Detta är saken! — Vi, begagna tillfället att bedja körresp. litet ordentligare :se fp vår ER så finner han att vi i grundkapitalet emellertid beräknat cirka hälften i kostnader för ett års timmerafverkning eller 152,500 rdr, för sådant timmer nemligen som icke framkommer på året, Efter allt hvad i det föregående sålunda blifvit af oss förklaradt och meddeladt angående timmerutdrifningen ofvan Ransjö, samt hvad mellan korresp. oeh oss ostridigt är, -att visnedanföre Ransjö eller -Rånda-elfs uttopp-håfvaen gemensåm väg att RR med vårt flottgöds-tilldess. vi nå Ljusdal, och så torde det numera egentligen återstå att afgöra, -hvilketdera för en uppkommande ny trävarurörelse ärfördelaktigare, janCNi är ju presten4, sade, hon, den: der i S:t Owens?4 uJa. CAh! Kam inte kitvdå min innen tinar