Aftonbladet – 16 april 1862, sida 3

lappri miskningen i plånboken af -ett eller annat tietal riksdaler, som han pliktar, och afhålles. .derigenom ingalunda från att, vid första tillfälle då han dertill frestas, förnya sitt dåd. Han hånler åt lagen, och denna uppfyller ej sitt korrektiva ändamål. Like litet torde detta ändamål, — förekommandet af dylika våldsamheter — stå att vinna om desamma, då de egde rum, förmedelst: offentliggörande i den möjligen vidsträcktaste mån, underkastades allmänna opinionens dom, ty lagbrytare af detta slag bära föga större aktning för den domstolen, än för den juridiska. Vi skulle deremot vilja föreslå att här tillämpades homeopaternas regel, similibus similiat. —T det gamle Rom var det ett åliggande för den, som egde en ilsken huäd, att, till varning, låta med stora boksläfver måla på väggen ofvanför hundkojan orden: Cave Canem? (akta er för hunden). Den, som är nog tå att bära hand på en qvinna, liknar mer ett själlöst djur än en med förnuft begåfvad varelse: och det vore måhända ej otjenligt att han, efter föregången tillämpning af jus talionis. vid tillräckligen högt vite ålades att, till åtvarning för det andra könet, ständigt bära något slags det brutala sinnelaget utmärkande tecken, t. ex. en bricka, hvilken innehölle de förstnämnda latinska orden i svensk öfversättning. z — ä.