Aftonbladet – 16 april 1862, sida 3

Åh, både rätt och lätt, anmärkte stjuf. modren, som nu för första gången blandade sig i samtalet, det är. lätt. för den främmande herrn att se huru mycket du vunnit på att öfverge det der utländska, hedniska — hic — det der Wales, Bessy.? Man ropar er derute, sade Bessy.hastigt, och mrs Calverton, som just var lagom nykter för att förstå henne, a sig ut i krogsalen. Då dörren var stängd efter henne närmade sig. Bessy och frågade mr Parslow: Nå väl, sir, huru har ni bedömt mig?? Vill ni veta det?? Ja visst, och så fort som möjligt; jag inser att ni ej kan dröja länge här.? Jag måste skrifva och berätta Mary Davis den ledsamma, ehuru ej oförväntade nyheten att: ni naturligtvis förändrat er mycket. Det är ej heller så underligt, om man jemför det stilla, gudfruktiga hemmet i Wales med den omgifning, hvari ni nu befinner er. Då vi komma i dåligt sällskap och frestelserna blifva oss öfvermäktiga, så måste vi ju affalla från allt det godt är. Men, fortfor han, lifvad af ämnet, ni är ännu så ung, och ni var, om man sagt mig sanningen, fordom så olika mot hvad ni nu är — det kan ej vara för sent att vända om från det onda innan det blifver alltför mäktigt. Med. Guds hjelp kunna och skola vi besegra den lede själafienden, äfven i de svåraste frestelser; det finnes ingen så djup afgrund, att icke allvarlig bön och fast vilja förmå draga oss upp derutur. Mary Davis beder också för er, och hoppas, att. om ni äfven glömt henne oel: all den undervisning hon meddelat, ni dock aldrig glömmer er frälsare.? ?Men har inte ofta tid att tänka på honom här?, svarade Bessy sorgset. Då trängtar ej heller hjertat efter honom?, utropade han. Bessy Calverton, icke