Aftonbladet – 16 april 1862, sida 2

huruvida en sådan röst ej skulle kunna med större fördel användas, så att han ej märkte att ännu en gäst inträdde och satte sig på en ledig stol vid dörren. Den nyanlände oästen var en man, något öfver medelhöjd, mycket smal och mager samt klädd i svarta kläder, hvit halsduk och stora svarta bomullsvantar, något söndriga, så att fingrarne stuckö fram derur. Hans utseende tydde på fyrtio, femtio, sextio år, hvilketdera som helst, ty bans drag voro allvarsamma och fårade af djupa linier, men ögonen kunde i stället hafva varit ett barns, så klara och goda voro de. Möjligtvis hade främlingen blifyit mera bemärkt en annan afton, men denna gång var rummet fullt och det fanns mer än ett nylt ansigte i samlingen. Richard Calverton, som eljest brukade nogorannt studera hvarje ny främling af sitt stora och glada brödraskap, skulle kanhända upptäckt främlingen och kännot sig orolig ölver hans ankomst, om han ej just nu vändt ryggen åt dörren. Den nykomne tycktes vara intresserad af hvad som tilldrog sig omkring honom, ty ehuru han, med likgiltig uppsyn, stödde sitt hufvud i handen, blickade han förstulet på sällskapet; en yngling af omkring 15 ärs ålder, som disputerade med en person, ungefär tjugo år äldre än han sjelf, betraktade främlingen ett ögonblick och återtog sedan sitt samtal, och Lotty, som satt bakom honom, undrade endast hvad denne mans ankomst hit kunde ber tyda och om blotta nyfikenheten fört honom till Bl-Dorado. Ifall det verkligen var nyfikenhet, så måste denna känsla smärtat honom, ty han qväfde en djup suek och vred sig oroligt på stolen, medan hans hand omedvetet lekte med en tennsked, som låg bordet: Om det var nyfikenhet, så låg dock någon djerfhet deruti, ty nyfikna