Aftonbladet – 7 april 1862, sida 3

svarslinie skall bildas och den kommer förI modligen att sträcka sig från Staunton till Gordonsville. En del 3 divison har be i t yt Ur blifvit med jubel mottagna af nare, General Bragy hade, i spetsen för 20,000 man, avkommit från Pensacola till Memphis, hvarest full anarki herrskade och belägringstillstånd i följd deraf blifvit proklameradt. General Halleck har rapporterat att uni-. onstrupperna fördrifvit rebellerna från staden Paris i staten Tennessee De förra förlorade härvid 100 döda och sårade. Presidenten Jefferson Davis hade tills vidare afsatt generalerna Floyd och Pillow i anseende till deras beteende vid Donnelsons kapitulation. General Burnsides expedition hade intagit Newburn i Norra Carolina, eröfrat tre batterier, bestående af 46 kanoner och 3000 gevär, samt tagit 200 fångar. Af rebellerna hade 1000 man utdflytt i riktning mot Goldesboro, samt hade uppbrännt broarne öffloderna Trent och Clermont, sedan de att Newburn i brand. Unionstruppernas förlust utgjorde 100 döda och 400 sårade. Unionstrupperna hade intagit Jacksonville, S:t Augustine och fästet Marion i Florida. Staten Newyorks representantkammare har genom en resolution uttalat den önskan, att städerna Boston, Philadelphia och Newyork gemensamt målte sammanskjuta penningar till byggande af pansarfartyg för unionsmarinen. En kurir, som medförde depescher från Förenta Staternas regering till Mexikos, hade blifvit mördad på vägen mella : Vera-Cruz och Mexiko. Uti flera korrespondenser från Newyork ulgjutes den bittraste harm öfver Potomachärens öfverbefälhafvares, general MClellans sätt alt fullgöra sin pligt i denna egenskap, och gencralens beteende skildras nära nog som förräderi. Vi meddela här ett utdrag ur en af dessa korrespondenser, daterad Newyork den 14 Mars: Tre af presidenten Lincon såsom öfverbefälhafvare öfver unionshären utfärdade generalordres utvisa, alt han red n länge haft kännedom om general MClellans oduglighet. Presidentens nye krigsminister, Stanton, synes hafva öpp nat ögonen på honom. Allt som förut blif vit sagdt om HStantons misstroende till MClellan bekräftar sig fullkomligt. Då MM Clellan för två månader sedan, då faran af en europeisk intervention syntes höglisen trängande, icke kunde förmås alt framrycka, befalide presidenten så väl honom, som de öfriga armåernas befälhafvare, att göra allt i ordning till en den 22 Februari börjande rörelse framåt. Generalerna ivestern hafva svarat på denna befallning med de lysande segrarne vid fästningsverken itenry och Donrelson: men MClellan vägrade presidenten faktiskt åtlydnad. Han sjelf hade förut tillstått, hvad som hvarje sakkunnig militär måste inse, att den stora armån vid Potomac omöjligt kunde rycka i fält, så Jänge den ej var indelad uti armåkårer. Men oaktadt befallningen af den 27 Jan ari underlät han icke blott nämnde nödvändiga rörelse framåt, utan satte sig ännu med all makt emot densamma d. 8 Mars, då nästan alla hans divisionsgeneralermed otålighet uppfordrade honom att ej längre vara overksam. Ett krigsråd blef då sam mankalladt, hvaruti så väl MClellan sjelf, som de generaier, hvilkas militäriska ära är ett återsken af hans egen, uttalade den åsigten, att före April intet framåtryckande kunde ske. Detta skedde vid en tid, då rebellhären redan var stadd i aftåg från Manassas. Endast de fyra generalerna Heinzelmann, Keyes, MDovell och Summer röstade för framåtskridande genast med hela Potomachären. Presiden1en ansåg sig nu veta nog om MClellans förmåga och tänkesätt. Han förkastade hans och hans drabanters åsigt, gillade deremot de ofvannämnde fyra generalernas och utnämnde dem till befälhafvare öfver de fyra årmåkäårer, hvarati Potomachären indelades, utan att ringaete afseende fästades på WClellans fräcka trots. Af hvilken beskaffenhet MClellans hederskänsla måste vara, kan man inse deraf, att han funnit sig uti allt detta, äfvensom i entledigandet rån högsta befälet öfver unionshären, utan utt begära afsked eller fordra sitt entledisande från högsta befälet öfver Potomachären. Han innehafver således ännu denna ställning, men det är att hoppas att han, edan hären blifvit indelad uti armåekårer, pj skall kunna uträlta så mycket ondt mera. Fiendens aftåg från sina läger vid Centreville och Manassas börjades den 6 Mars och fullbordades ostördt, utan att MClellan syntes hafva någon aning em hela denna vigtiga manöver. Han erhöll besynnerligt nog första underrättelsen derom af en till Washington ankommen köpman, som funnit Centreville ölfvergifvet, och tagitdenna plats i besittning för unionsregeringens räkning, genom att upphissa unionsflaggan derstädes. Att generalen ej, om han velat, cunnat genom rekognosceringar erhålla kännedom om hvad som passerat i fiendens nier, vore eit afvita antagande. MClellans föcevändning, att vägarnes dåliga beskaflenhet omöjliggjorde härens framtyckande, har blif vit på det mest slående sätt vederlagd deraf, ut, under de första dagarne af denna vecka CT Aarallalea dia ran fillemvegaanlant An män rna bade A HM å adens invå