Aftonbladet – 3 april 1862, sida 2

UTRIKES. ! ENGLAND. Herr Layard tillkännagaf den 28 Mars i underhuset, att underhandlingarne om han-delsfördraget med Belgien blifvit afbrutna,. emedan England ej vill samtycka till den af Belgien föreslagn kapitaliseringen af Scheldetullen. Emellertid kunde man hoppas, tillade berr Layard, att Belgien ieke: skall framhärda i denna begäran. TYSKLAND. Preussen. Valrörelsen är redan liflig. De hemkomna liberala ledamöterna af den upplösta deputeradekammaren ha i flera ståder hållit sammanträden med sina valmän, redogjort för sina och kammarens åtgärder samt 5fverallt blifvit mottagna med ett jubel, som; tydligt angaf att de blifva återvalda. — Åfven det feodala partiet har hållit sammankomster på några få ställen och utfärdat valmanifester, i hvilka icke blott. det s. k. framåtskridande partiet inom repre sentationen, utan äfven det halfministeriella konstitutionella partiet skildras såsom fawliga för konungen och för god ordning. Inrikesministerns cirkulär till alla rikets: ötverpresidenter och provinsstyrelser angå-ende huru de sig vid valen förhålla skola, kalfatras i alla liberala tidningar på det. strängaste... Detta cirkulär påminner lifligt: om den reaktionära inrikesministern von: Westphalens sätt att ?leda valen?. I detta. cirkulär heter det: SValens gynsamma ut-gång beror hufvudsakligen deraf. att mam ger valmännen en otvetydig upplysning om andan af konungens nyss utfärdade skrifvelse om hans regeringssystem. Härtill böra alla embets och tjenstemän medverka, mem isynnerhet de som förrätta valen. Det förstås af sig sjelf att regeringen är långt ifråm alt vilja inskränka den lagliga valfriheten; tvärtom skola formerna öfverallt samvets-grannt iakttagas; men hon kan icke afstå. från att genom sina organer med allvar arbeta: på att de afsigter och grundsatser, af hvilka. hon är ledd, blifva rätt insedda samt misstydningar af dem bemötta. Sker detta, så är regeringen öfvertygad, i betraktande af den konservativa och ödla andan hos den stora majoriteten af folket, att valmännenr. skola trofast hålla sig vidregeringen; ty då. skola valmännen veta att regeringen står på. konstitutionens grund, låter representationens rättigheter vederfaras all rätt och är sinnad att handla efter frisinnade grunder. Härigenom tillfredsställas landets berättigade önskningar, och regeringen må derför med skäl räkna på uppriktigt understöd af alla Konservativa elementer. Likaså bör det vinna allmänt erkännande attregeringen anser det för sin oeftergifliga pligt att med allvar värna kronans rättigheter och ej till-städja att konungamaktens styrka, hvarpå Preussens storhet och välfärd bero, lider afbräck till förmån för en 8. k. parlamentarisk regering. Det är härigenom som regeringen satt sig i den skarpaste strid mot demokratien, hvars sträfvanden för närvarande omisskänneligt åsyfta att flytta tyngdpunkten för statens makt, som i enlighet med både historisk! och grundlaglig rätt skall ligga hos kronan, i folkrepresentationens händer. Det är derföre regeringens och hennes organers uppgift att vid de förestående : valen öfverallt motarbeta det demokratiska partiet, vare sig att det öppet bär detta namn eller uppträder under namnet framåtskridandets parti eller under något annat förvillande namn, dels genom lämpliga upplysningar åt valmännen om detta partis egentliga syften och dels genom att verka för så mycken förening som möjligt mellan alla mot författningen trogna partier. Förhållandena äro nog allvarliga att enständigt mana alla konservativt sinnade att,.glömmande mer eller mindre oväsentiiga partiätskilnader, samla sig under en fana och såsom ett stort, mot konstitutionen troget, konservativt parti bekämpa sin gemensamma motståndare, demokratien, vid valen. Lyckas detta öfverallt, så är demokratiens seger icke att beara. Efter att härefter ha antydtattinga orena medel få begagnas, och sedan åt de högre myndigheterna blifvit öfverlemnadt att gifva instruktioner åt sina underlydande i afseende på sättet att bearbeta valmännen, heter det: regeringen är berättigad att vänta, det embetsmännen skola vid valen på det mest nitiska sätt understödja henne. Det skulle vara oförenligt med en kunglig embetsmans ställning om han ginge ända derhän att glömma sn åt konungen svurna trohetsed och på ett mot regeringen fientligt sätt deltaga 1 valagitationen. Man har anmärkt mot detta cirkulär, utom annat, att det nästa i rentut hotar embetsmännen med afsättning derest de vid valen rösta på ledamöter af framåtskridandets parti, och man. har häraf äfven tagit sig anledning alt varna. mot återval af en stor del utaf det s. k. konstitutionella (i någon mån liberala) partiet, emedan dettas ledamöter till störst. delen voro embetsmän och således måste blifva osjelfständiga i kammaren. En redan före den kungliga proklamationen och den ministeriella skrifvelsen utfärdad kungörelse af ett landtråd i Freienwalde visar huru de förvaltande embetsmännen här och der uppfatta sina skyldigheter vid de. förestående valen. Detta landiråd säger nemligen att han väntar det de honom vnderly