svagt. Nå, Matthew Davis, inte ett enda vänligt ord till en gammal vän?? Matthew Davis. tog lanternan från den bredvid stående mannen och höll den framför främlingens ansigte. Ljuset föll klart på de grofva dragen, och Davis utbrast knap past hörbart: Icke — icke Richard Calverton?? Jo, just Richard Calverton, den hederlige Dick, som hela -verlden kallar honom. Detta var ett godt möte, Davis!? d Davis svirade ej, men slöt ännu en gång barnet till sitt bröst, som om han ville skydda henne för fara och olycka, och vänd tillbaka utför gångstioen, åtföljd af Richard Calverton och de båda arbetarne. (Forts. följer.) S—