Aftonbladet – 2 april 1862, sida 3

omvänd: kägla. eller snarare ett bord. .Detsäkrs är, att det lilla trädet blifvit fördt till Englänc och att sir Wi iam Hooker, som närmare granska detsamma, benämdt det Welwitschia mirabilis och hänfört det till Gnetaceernas med barrträden be slägtade familj. . å länder, som varit spe, re för de vig tigaste händelserna i mensklighetens historia hafva dock förblifvit till-.sina ni turalster mindre fullständigt bekanta än Palestina, hvars vegeta tion man ansett mycket torftig, till följd af lan dets torra klimat. Boissier och Kotschy hafv: dock under de sista åren härifrån bekantgjort en sto: mängd växter, hvilka väl till en del visa der närmaste öfverensstämmelse med de i alle Medelhafsländer vanliga, öfver Persien ända fram mot Indien utspridda typerna, men hvaraf andre också äro mycket egendämliga och för vetenska pen nya. Kotschy ar nyligen offentliggjort en -ramställning af det heligalandets vårflora, hvarat visa sig, att den åtminstone är på en gång ganska rik och yppig. Öfvergången från norra de; len af Egypten, der de få oaserna försvinna så: som små holmar i den oöfverskådliga öknen, ä! isynnerhet öfverraskande. Der framträder då Sydpalestina såsom ett af grönskande skogar prydt, af frodiga sädesväxter jemförelsevis DörR land, som terassform.gt stiger upp ända till fots höjd, i vester sakta sänkande sig mot hafvet och i öster brant stupande mot Jordans dal och Döda hafvet ända till ett djup af 1340 fot under Medelhafvets yta. I kustlandet, der neserbörden är ymnigare, utvecklas redan i Mars månad en stor mångfald af de skönaste blommor, och särdeles vid Jaffa ser man alla slag för dessa nejder utmärkande träd väl trifvas och lemna en rikedom af frukter, som i skeppsladdningar utföras till aflägsna trak. ter; det är hufvudsakligen oljeoch daddelpalmträd, sycomorer och mimoser, mullbär, orange-, fikonoch Johannisbrö.träd, som här jemte sockerröret förekomma. Högslätten fram mot Jerusalem är mera ofruktbar och skogarna utgöras mest af ek, plataner, valnötoch Johannisbrödträd; trädgårdarne bli allt färre och sädesfäl. ten allt mindre bördiga; men värfloran är dock äfven här så yppig, att i början af April månad hela landet liknar ett enda blomsterfå t, der liljor, tulpaner, hyacinter, crocusarter och andra iökväxter med sina välluktande, praktfulla blommor utgöra en hufvudsaklig beståndsdel. Jericho, som fordom omgals af de lummigaste palmlunder och hvars rika slätt då genomdrogs af talrika vattenledningar, är nu nästan torr och öde; men då temperaturen är densamma som i Cairo, så påträffas här en stor mängd mera tropiska for: mer och bland växter, som här odlas i stor mängd, nämnas ricinbusken, hvars frön lemna den söta olj:, som här begagnas i stället för smör, och enna (Lawsonia inermis8, hvars blad lemna arabernas röda smink. Till Jordan är den af en salthaltig jordmån bestående slätten ganska ste ril, blott bevuxen af stepplantor och taggiga buskar; men i floddalen blir vegetationen kraftig af resliga träd, Ingenstädes är dock klima tet så angenämt och floran så mångskiftande, som vid Bethlehem-och isynnerhet vid Hebron; der Kotschy på några dagar samlade lika mångaoch förut obekanta växtarter, som för öfrigt i nästån hela Sydpalestina. . Majestätiska träd af Celtis, Terebinth och ek omkransa staden, och en ek. kallad Abrahamseken, af sällsyat skönhet, hade en diameter af 7.och en krona af 83 fot. Emel lertid framgår af Kotschys skildring, att om äf. ven nu Palestina, åtminstone i början af året kläder sig i en skön blomsterdrägt och är temligen rik på en ganska kraftig trädvegetation, det dock i fordna tider varit mera både yppigi och bördigt än nu. Bland arbeten, -som: äro egrade attsprida stor ljus öfver fornverldens flora och jordytans ut seende i längst försvunra tider är Oswald Her: nu afslutade tramställningaf Schweitzs tertiär-flora utan tvifvel ett af de vigtigaste. Under tertiär: perioden, hvarsslut för gick de diluvialoch alluvialbildningar, som närmast förberedt den nu: varande, hade Europa en helt annan vegetation än ni. I Schweizstertiärlager har Heer upptäckt 220 fossila växter, visserligen ett mycket mindre antal än hvad som nu der finnes; men då man vet att blott få lokaler ännu äro undersökta, att fleralet af örter ej bibehållits och att icke desto mindre af de 25 växtfamiljer, hvaraf represenanter förekomma både från den tertiära och i den nuvarande -floran, 253 tillhöra den förra men blott. 152 den sednare, så är det att antaga som sannolikt, att vegetationen under denna tid varit mycket rikare än nu. Ått den jemväl varit kraftigare visar sig deraf att medan i Schweiz nu finnas 250 trädartade växter, så hade tertiär loran 533, hvaraf 387 tillhörde palmer och an dra, som ej på en gång fälla sina-blad. Ehuru lec ej är fullt ådagalagdt att någon enda art från lenna tid öfvergått till den nuvarande, så finnes lock ett betydligt antal växter, som äro så nära beslägtade eller lika med nu lefvande; att dessa ;ednare utan tvifvel kunna anses såsom modiierade afkomlingar af dessa försvunna stamforner. Jemförer man dessa fossilier med sina samlägtingar i nutiden, så finner man att vegetatioen var sammansatt främst af nuvarande amerikanska växtformer, såsom ekar, lönnar, popplar, låtaner, ambuträd, magnolier och barrträd, hvariland ett nära beslägtadt med den nyss omtaade. Wellingtonia, dernäst af Asiens och Jaans genem kamferträd och Glyptostrobus, af le afrikanskt-atlantiska öarnas genom flera laserartade träd, och af Nya Hollands genom nyrtenväxter, Proteacex m. fl., medan de rent ufopeiska växtformerna voro betydligt underägsna. Den hade således likhet med en växtighet, som nu förefinnes i det bälte, hvilket bevämmes af isothermerna för 15—25 Cels,, ehurn inder denna period flera växlingar deri synas a; försiggått. Under första skiftet haue den nemigen en tropisk karakter af australiskt-indiska ormer med många palmer o. s. v., erhöll sedvare ett subtropiskt;skaplynne, der de amerijahska spemad större antal och massa upprädde, och försvann slutligen vid de stora förnäringar, som utmärka den tertiära periodens j Fager man i betraktande dels de tertiära fosiliernas fördelning på. olika lokaler och under lika epoker, och dels de förhållanden, hvaruti ör närvarande naturalstren stå till dem och till varandra, så blir det uppenbart, att land och iaf då hade ett helt annat utseende än nu. Unlet de ofantliga tidrymder;: som denna period omfattar, försiggingo tydligen mäktiga förändrinsar genom landets vexlande höjning ech sänkling, så att t. ex. Schweiz tvenne gånger tillört ett långsträckt öland från Provence till äreklands sydspets: och Mindre Asien, och på ndra tider var förenadt med det medlersta Tyskand, Frankrike och England till ett af stora vafsarmar genombrutet fastland. Då öfvertäckes det östra Europa och vestra Åsien till större lelen af ett stort, uppvärmande haf, som stod i ö5rbindelse med det Indiska och Medelhafvet, i rotr gränsande intill Bernstenslandet, der Öster