Aftonbladet – 2 april 1862, sida 3

Det är rätt, tänk dig för. Vid —!4 och en ny svordom gick öfver hans läppar; så frusen och våt och eländig jag är! Hungrig och törstig och-bränvinet slut, och rakt vid dödens: portar häruppe — jo det är skönt! Men tänk dig för, barn, och bli inte rädd för mig. Han stack händerna i fickorna och dar radeshäfhtigt. Bessy kunde höra huru hans .tänder: slogo emot hv-randra som ett par kastagnetter i en spansk capricecio. Hon fat. tade mod. och betraktade främlingen som stod bredvid henne. Det var en temligen lång; bredaxlad man, med kort hals och yf. viga polisonger samt klädd i ett par riktiga sjumilastöflor, åtminstone att döma efter de ras storlek. ?Nå, är du bättre nu ? Ja, jag tackar.4 Och du, tror att du hittar ned, min lilla snälla flicka?4 frågade han med en obehaglig vänlighet. Tror du det vara möjligt att komma. ned till det här Aberogwin utan att bryta-nacken af sig? Vi skola försöka, sir.4 tCJag ginge gerna tillbaka tio mil på den gamla vägen om du kunde föra mig dit. Jag har varit så nära alt göra mig olycklig. ett par gånger i mörkret, att jag ej Irågar efter hvar jag tar vägen vid dagsljus — om den här fördömda skymningen skall kallas dagsljus här i trakten.? Jag vågar mig ej längre upp i bergen, sir, men om vi hålla oss här utmed branten, så måste vi inom ett ögonblick vara på Täct väg. Utmed branten! Drag åt —I4 utropade mannen och a ägsnade eigistörsta hast från det farliga grannskapet. Tror du att jag är en get. eller en. barnunge, efter du för mig i olyckans gap, så lågnt? Hur eländig