Aftonbladet – 29 mars 1862, sida 3

Jan egare och underhafvande (se t. ex. om patriarkalismen på Borreby), om förbättrin: garne i jordbruksväg (se Öja, Engeltofta m. ; Il. st.), skogsbushållning (se Rydsgård. Söf; deborg m. fl. st.), byggnadssätt (se Bjusjöholm, Rosendal, Glimming wm. fl. st.), träd gärdsodling och parkkonst (se Thorsjö. Tomarp, Marsvinskolm, Wanås, Charlottenlund, i Sinclairskolm, Widtsköfle, Beckaskog, Rydsgård, i Jordberga, Öfvedskloster, Trollenäs, Trolleholm, Össjö, Wrams Gunnarstorp, Löberöd m. fl. ist), om enskilda stiftelser af skolor, fatI tighus, hospiteler, om gårdarnes taxeringsI värde och afkastning, bemmantal och tunni landstal och dagsverken, om industriföretag och industriella inrättningar m. m. — Arbetet är, med få ord, en Skån2s inre och yttre historia framställd på grunden af dess natur i en följd af historietaflor, till hvilka de litografierade plancherna: i sjelfva ver. ket äro illustrationer och ej tvärtom såsom i de flesta dylika arbeten är fallet, der planeherna äro hufvudsak och texten en dast bihang. Vårt omdöme om arbetet är härmed ut taladt. Vi anse det vara på en gång en aj de sakrikaste och ovedersägligen den talangfullaste af alla våra landskapsbeskrifningar. i form af herrgårds-monografier, värdt ati egas och studeras af hvar och en som nit älskar för svensk odling och svensk historia i förening. (Forts.) Norska vetenskapliga arbeten. I Kristiania har nyligen utkommit tvennt märkliga arbeten, författade af norska ve tenskapsmän, men utgifna på främmande språk. Det ena af dessa är det stora medicinska verk af professor Wilhelm Boeck, till hvar: atgifvande s:dnaste storthing beviljade an slag, och som har följande titel: ?Recherches sur la syphilis appuyges de tableaux de statisti que tires des archives des höpitaux de Christiania par W. Boeck, professeur de la facult de medicine de Christiania. Ouvrage publi aux frais du Gouvernement. Christiania. Imprime chez H. I Jensen. 1862.? Det är ett gigantiskt arbete så väl till sitt omfång (129 finiryckta folioark) som genom den massö af iakttagelser det innehåller. Författarer har i donna skrift med en utomordentlig flit efter journalerna i Kristianias hospitaler ända från år 1826, då dessa togo sin början. sammanställt omkring 6000 casus af denne sjukdom. Han har undersökt resultaterne af de olika behandlingsmetoderna och såvidi möjligt varit utforskat hvarje enskild sjuks öde genom att söka upplysningar från deras olika hemorter. Han har icke inskränkt denna undersökning endast till de sjuka, utan ifven sökt efterforska sjukdomens spår hos deras barn. Han har utgått derifrån, att endast en statistik, som omfattar långa tidsserioder, kan g fva sanna och tillförlitliga upplysningar om denna sjukdoms verkninvar och värdet af de medel, som användas mot densamma; och han har trott, att Norge. Jå grund af dess ringa befolkning, företrädesvis egnade sig till ett sådant i speciali teter ingående efterforskande, som i mersa befolkade trakter skulle blifva fruktlöst. Förf:n har häruti beträdt en ny väg, och ban yttrar sjelf i förordet, att han i detta verk endast har gjort en begynuelse till att be-vara den uppgift, som en sådan statistik med tiden kan väntas komma att lösa. Hvad han tills vidare tror sig hafva bevisat, är, att behandlingen med qvicksilfy.r står långt tillbaka för behaadlingsmetoderna utan detsamma, och att syfilisationen har företrädet bland de sednare. Författaren har gjort till sitt lifsuppgift att sprida ljus öfver och bringa bjelp för två förfärliga sjukdomar. aersligen den här afhandlade och spetälskan och med outtröttlig ifver fullföljer tan sitt sträfvande till detta mål. G.nom sina forskningar och försök i detta hänseende har han redan väckt allmän uppmärksamhet i Eu ropa. Författaren hade föreslagit att arbe iet, för utländska vetenskapsmäns skull, måtte utgifvas på latin, men storthinget bestämde, att det skulle utgifvas på ett främmande lefvande språk. Det andra nu utkomna vetenskaplisa arbetet utgöres af universitetsprogrammet för rörsta semestern som jemte ett förord af prof, Boeck, innehåller: Die Culturpflanzen Norwegens, beobachtet von d:r F. C. Schibeler mit einem Anhange tiber die altnorwegische Landtwirtschaft. Detta omtångsrika verk, utgörande 26 ark i stort qvarttormat, åtlöljes at 12litografierade plancher, hvilka grafiskt framställa väderleksförhållandena i Kristiania åren 1857, 58 och 59, enligt de på det astronomiska observatorium sörda dagböckerna, samt af 12: plancher i träsnitt, framställande några af de största eller i andra hänsenden märkligaste trädslagen i landet, och slutligen af en öfver Norge och största delen af BSverge i färgtryck utförd reliefkarta, som utvisar landets konfieuration och angifver den nordliga gränsen för sädesarterna och de vigtigaste trädslagen. Detta arbete utgör det första försöket till en utförligare växtgeografisk beskrifning öfver Norge: Man finner: der icke ! lott åtskilliga egenheter i vegetationsförhållandena, som betingas af det höga nordliga läget, utan öckså en egendomlig af undra förhållanden beroende produktionskraft högre mot norden än i någon annan delaf den bekanta verlden, någonting — anmärker en nörsk tidskrift — som icke kan annat än smickra den nationalfåfänga hos många ibland oss. som så gerna vill ha någonting för sig sjell. Också programmets omslag har denna gån