4Just detsamma. Nu, ers högvälborenhet, skall jag gå förut och anmäla er, ty dessa fattiga stackare till artister bruka i sådant här fult väder ligga till sängs hela dagen för att spara bränsle4, och efter en knaek: ning på dörren, som ej besvarades, tog Zambetto skenbarligen mod till sig att öppna dörren på glänt och smyga sig in, En minut förflöt och stallmästaren började svettas af otålighet; fem minuter, och med ej ringa svåri Bet rusade han in i rummet, omstörtande dervid en barrikad af gamla taflor och diverse, som Zambetto uppstaplat mot dörren. Dennestod framför en gammal staffli, sysselsatt att med ett stycke kol göra en groft utkastad kärrikatyr på baksidan af en gammal kasserad tafla. Stallmästaren såg sig omkring, och då han ej-fann någon målare, skrek han: Din hund — din förrädare, du har bedragit mig, du skall få ruttna i ett fängelse för dethär, och skummande af raseri störtade han emot Zambetto, som, undrikande honom, snabbt som tanken slog igen dörren, läste den och kastade nyckeln ut genom fönstret, Du skall hafva dig en cavoletto )! Jag skall låta flå dig lefvande!4 Och han rusade åter emot honom, men rummet (Vandykes skräprum) var stort, och Zambetto undvek honom behändigt, kilande omkring med en arells vighet och på samma gång famlande i barmen, som om han sökt någonting. Det är väl för dig, din tjocka galt, att jag gifvit bort min stilett, annars skulle jag invigt den i ditt späck, svarade Zambelto, nu afkastande all förställning. Ar det du, usla slagtare, hyena, mjölnare ), som göder dig af mjölet af: söndermalna jvinnors och :barns benj-är det du, som änker kunna fånga mig? Jag har väritläring i fem år bos en montibanco (akrobat), ) Cavoletto — en offentlig, skymflig bastonad, ) De lägre klasserna i Venedig kalla östernkarne mjölnare, med anledning af deras hvita uniform, vev