Aftonbladet – 14 mars 1862, sida 2

I innehåll, att innan någon förnyelse af ske nor ifrågakommer, hade rörelsen utan tvif: vel blifvit stark nog att bekosta deras ombyte. Således har äfven i detta fall fråga varit om två olika saker i vår beräkning och i frih. Ericsons. Vi talade om förnyelse af skenor, syllar och rörlig meteriel, frih. E. allenast om syllar och. rörlig materiel: Sammaenläggas emellertid de af frih. E. nu uppgiina förnyelsekostnader för olika delar af materielen, så befinnes det att friherrn numera anser erfarenheten ha gifvit vid handen, att densamma kan anslås tillnågot lägre belopp än som NET till sista riksdagenr statsutskott, eller till 10,000 rdr pr mil, för år räknadt, i stället för 11,500 rär. Sedan vi antydt orsakerna till det väsentligen fördelaktigare resultat som frih. Ericsons kalkyler synas visa, vilja vi äfven, med afseende på lämpligheten och riktigheten ai den af friherrn använda räknemetod, hafva anmärkt, att det verkligen kan ha skäl fö: sig, att vid beräkningar, som skola ligga till grund för omdömet rörande resultaten -a: Jernvägstrafiken här i landet, hålla sig endast till banor, som hafva någon betydligar: utsträckning och varit under någon längre tid trafigerade. Vi invända således ingenting deremot, att man tills vidare i detta afseende endast tager till måttstock förhållandena på Göteborg—Törebodaoch Malmö— Hessleholmbanorna. Deremot tro vi, att de uppgifter, hvilka skola, såsom sista riksda gens statsutskott yttrade, läggas till grunct för en allmän beräkning af jernvägsrörel sens resultater i ekonomiskt hänseende? icke böra, såsom det skett i frih. Ericsons kalkyl, utesluta kostnaden för skenornas för nyelse. Hvarken den anförda omständigheten, att ombyte af skenor ej ifrågakomme; förr än efter en längre följd af år, elle: den uttryckta förhoppningen om en då be tydligt ökad rörelse, innefatta giltigt skäl till utlemnande af denna icke ovigtiga post. utan hvilken räkningen icke kan anses full ständig och exakt. Med tillägg af de uteslutna 4000 rdr pr mil för skenornas förnyelse, blir således slitningsprocenten för de 25 mil, dem frih. Ericsons kalkyl gäller, i sjelfva verket 250;000 rdr, och då behållningen var endast 200,000 rdr, så visar sig alltså, att icke heller trafiken å dessa ba: nor ännu. tillfullo betäekt drift-och underhållskostnaden. På samma gång som vi se oss föranlåtne att framhålla detta det verkliga faktiska förhållandet, medgifva vi, att bristen synes jemförelsevis. ganska obetydlig, och att det väl kan antagas såsom sannolikt, att till ett följande år trafikinkomst å ena samt driftoch underhållskostnad å andra sidan skola, på ifrågavarande bandelar, balancera hvarändra, särdeles om tilläfventyrs icke då lika stort belopp som af förlidet års inkomst användes till förrådernas förökning. I hvad mån denna erfarenhet kan anses gifva vid. handen hvad. man har att vänta af jernvägsrörelsen, sedan ytterligare betyd: liga sträckor inåt låndet blifvit öppnade, torde. vara svårt att förutsäga. , Flera nye förhållanden inträda t.-ex.-då banan mel lan Stockholm och Göteborg blir öppnad i hela sin längd. Att passageraretrafiken då betydligt växer är naturligt, och äfven kom. ma utan tvifvel icke obetydliga varusänd: ningar att ega rum från banans ena ändpunkt till den andra; men då i alla händelser den hufvudsakliga godstrafiken måste blifva mellan det inre landet och banans ändpunkter, så inträffar det förhållande, att en deltyngre varor, som kunna bära jernvägstransport blott några få mil och derföre nu förekomma till forsling på de från ändpunkterna fär digbyggda bandelarne, icke kunna komma i fråga alt forslas. från mellersta delen at landet till endera ändpunkten, och att följaktligen det kan vara tvifvelaktigt huruvida godstrafiken i allmänhet taget växer i samma förbållande som de inåt landet nyöppnade bandelarnes längd. Sannolikhetsberäkningar ne i detta hänseende kompliceras likväl än ytterligare . genom uppkommande nya trafiktillflöden från bibanor och-andra nyanlägde kommunikationer. Sålunda hart. ex. vestra banan att snart nog mottaga. trafik från Örebro —Ha!sbergsbananoch från Boråsbanan. Vi vilja icke äfventyra någon förut sägelse rörande hufvudresultatet af de olika omständigheternas inflytande. Naturligtvis vilja vi, liksom hvarje fosterlandsvän, gerne hysa de bästa förhoppningar. Vi tro icke beller att vi kunna beskyllas att se sakernå i svart om vi tills vidare antaga, att der vunna erfarenheten af jernvägstrafikenger anledning förmoda, att jernvägarne skola; åtminstone ett. eller annat år. efter derac öppnände, gällda drift-och underhållskostnad. De förhållanden söm hittills företet! sig ge något skäl till ett sådant antagande: mennågon SP eding alitswäcka sina förhoppningar synnerligen lä ängre synes 058 ännu ickt förefinnas, åtminstone hvad den närmare framtiden--angår.. .-Häraf följer, att vi. anse. det mean till utgångspunkt för beräkningarne af statens förmåga att bekosta ytterligar: utsträckning af. jernvägsarbetena kan. tags det-förhållände, att statsverket får vidkännas ränta och amörtering å anläggningska pitalet både tör de redan byggda banorns och för dem, som ytterligare beslutas. Sta tens förmåga att bevilja nya anslag till fort satta jernvägsbyggnader begränsas således af de tillgångar statsverket kan disponera till nya ränteoch amorteringsanslag, utan att det skattdragande folket för häårdt betungas och utan a!tandra angelägna föremål för ständernas omtanka åsidosättas. Detta blir vår utgungspunkt vid bedö: mande af dithörande frågor. Viha bestämt densamma med stöd af de faktiska förhållanden, om hvilka underrättelse meddelas i öfversten frih. Ericsons ofta åberopade uppsats, och vi anse oss derföre kunna lemng å.ido det egendomliga räknestycke, hvarmed Dagligt Allehanda sökt bidraga till frågan: