Aftonbladet – 14 mars 1862, sida 2

Tä brager a Södra stambanan; i Östergötland för den tillämnade östra jernvägsstamlinien, och i Upland beviljar man bidrag till exproprierande af den. mark, på hvilken man hoppas att den länge förgäfves eftersträfvade Upsala-banan skall komma att anläggas. Der olika alternativer förete sig. om den riktning i hvilken den föreslagna banan bör anläggas, eller från hvilkendera ändpunkten hon bör byggas, har den välbekanta fejden mellan intressena redan uppflammat, och just i dessa dagar har man fått ex officiel komite för att utreda en äf de omtvistade frågorna, nemligen om företrädet, vid den från Stockholm norrut tillämnade banan, af sträckningen öster eller vester om Sigtunafjerden. Deriemte her chefen för statens jernvägsbyggnader meddelat åtskilliga upplysningar till ledning för omdömet rörande resultaten af rörelsen på de hittills befarna statsbanorna. Alla dessa tecken antyda, att jernvägsfrågorna komma att äfven vid nu instundande riksdag intaga ett framstående rum bland de angelägenheter, som blifva föremål för rikets ständers förhandlingar och att dessförinnan en ganska liflig offentlig diskussion kan motses rörande de olika ämnen, som i och med jernvägsfrågorna äro att taga i betraktande, nemligen i främsta rummet: j hvilken utsträckning statens till gångar kunna medgifva jernvägsarbetenas fortsättning under SN närmast stundande tiden; åt hvilken eller hvilka af de föreslagna banorna de medel böra anvisas, som kunna för ändamålet beviljas, och, slutligen, lämpligaste riktningen för den eller de banor, hvilkas utförande beslutes. Dertill torde; måhända, ytterligare komma frågan om det system som, i tekniskt afseende, bör följas vid de ytterligare förestående stambaneanläggnhingarne. Åtskilligt af hvad som förelupit i den redan öppnade diskussionen påkallar från vår sida några yttranden och erinringar. Men innan vi till dem öfvergå böra vi, bland an nat för att i ett icke ovigtigt fall bestämma vår utgångspunkt, yttra några ord med an ledning af öfversten frih. Ericsons nyligen angående rörelsen å statsbanorna offentligjorda meddelande och den i samma ämne rda meningsstrid. Detta ämne bragtes först på tal till följd af en i tidningarne införd notis, att jernvägsstyrelsen redan hade till riksgäldskontoret aflevererat .200,000. rdr säsom öfverskottsmedel å förlidet årsjernvägstrafik;men att den verkliga behållningen skulle vara ännu större och uppgå till omkring 340,000 rdr. Göteborgs Handelstidning drog af.dessa uppgifter den slutsats, att jernvägarne re: dan nu icke blott bära sis, utan äfven lemna: öfverskott4. Detta. föranledde oss att erinra samma tidning om det något lättvindiga sätt, hvarpå den hade försed att uppgöra beräkningar och draga slutsatser i finansiella och ekonomiska ämnen; visande vi genom anställda beräkningar, att om man toge den ifrågavarande notis nför god, man likväl — ifall behörigt afse nde fästades på ett rätt vigtigt item, ner igen slitningspro centen — man ändock ej kom längre än derhän, att banorna kund sägas ha nätt .oeh jemt betalt sin driftoch underhållskostnad.: Vi tillade att detta res-ltat utan all fråga vore ganska hugn nde och öfverträffade mångas förhoppnir gar; men -att-man likväl icke utan den största oegentlighet i uttryck kunde tålå om ått banorna icke blott burit sig, utan äfven lemnat öfverskott, så länge de icke äfven betäckt räntan å anläggningskapitalet. Såsom vi hade väntat, förklarade Händelstidningen, till följd af dessa våra anmärkningar, att den icke afsett något annat än driftoch underhållskostnad; varande dermed Handelstidningen och vi i den punkten ense och ändamålet med våra anmärkningar ernådt. Kom så frih. Eriesons meddelande, inne: hållande flera faktiska uppgifter rörande: de i vår polemik med Handelstidningen-berörd: punkter. Våra läsare ha -haft-tillfälle at: taga del af dessa 4 JR Vi påminng om dem nu hufvudsakhgen för att påpeke anledningen till den olikhet iresultater, son i vissa delar kunde synas uppstå mellar frih. Eriesons beräkningar och de af ost nägra dagar förut framlagda. f. 11 förlidet års behållning utöfver de egentliga dagkostnaderna ätgjorde, såson det hade blifvit uppgifvet, 340.000 rdr, si hade, enligt vår beräkning, detta belop) jemnt motsvarat slitningsprocenten för året: ich bufvudresultatet sålunda vårit, att de trafikerade banorna kunnat sägas verkliger ha betalt sin driftoch underhållskostnad I frih. Ericsons uppsats säges emellertid på anförda, skäl, att de 140,000 rdr,, som. blifvit använda till förrådernas förökning ej böra tagas med vid beräkningen af-öf verskottet?, hvarföre detta rätteligen endås! utgör 200,000 rdr. Men ehuru öfverskotte: alltså visar sig så betydligt mindre änsv antagit, blir likväl resultatet af en af frih Erieson uppställd beräkning, att, äfven dö kostnaderna. för förnyelse af syllar, lokomo iver och vagnar teges i betraktande, rö relsen i alla fall lemnat öfverskott?. De, som egnat närmare uppmärksamhe såväl åt frih. Eriesons, som åt våra beräkningar, ha lätt insett orsaken till de olik: slutresultat, till hvilka de ledt ; men då dett: cke torde vara fallet med alla, och en oci annan kunde förmoda att frih. Ericsons upp als ådagalagt, att våra beräkningar vari elaktiga böra vi påpeka orsakerna till olik reten-1i resultat. ; Vi ammnärka dervid i främsta rummet, ati le båda beräkningarne icke angingo samme ak. Vi talade nemligen om samtliga d: nder loppet af förlidet år trafikerade stateanornå, Hemligen Göteborg —Töreboda-. lalmö—Hessleholmoch Stockholm—Gnesta inierna. Frih. Ericson håller sig deremo: ndast till de båda förstnämnda, hvilka voro je som hade gifvit behållning, utelemnande : ST TJPNER SÄNT 2 ME SFURA EE rn ln I MA ER RR KR EE EE RA DS a DA BO IN AN AN ART Ra