Aftonbladet – 13 mars 1862, sida 3

Om Fotogdn. (Forts, fr. gårdagsbladet.) H. Bildar den amerikanska fotogenen i afseende på sin fysiska sammansättning något sådant undantag från fotogen i allmänhet ait den kan betraktas såsom icke explosibel eller eldfarlig 3 Vi ha redan i det föregående kapitlet antydi att svaret på denna fråga blir nekande. Viskola nu bevisa riktigheten af detta påstående. Amerikansk fotogen, köpt i hr Nilsons försäljningsbod vid Mynttorget, och således utan tvifvel äkta, underkastades destillation, hvarigenom dei densamma befintliga oljor, så vidt möjligt var, skildes från hvarandra. ; Redan vid 30 grader öfverdestillerade en gbetydlig del, hvaraf synes att den innehålle: den mest flygtiga af alla oljor som i fotogen förekomma. (Amylväte?) Vid 50 grader öfverdestillerade 5! , procent a! hela den använda qvantiteten: (Eupion?) och vid 33 grader ytterligare-7 procent (Benzin?);dennz fotogen innehåller således 12;, procent eller ,,:de! af sin vigt sådana oljor som Koka redan unde: 100 grader. Vid 209 grader öfverdestillerade 19;, procent. vid 134 grader 10 procent och vid 175 grade ytterligare 11 procent... Den innehåller således 40 , procent sådana oljor som koka mellan 40C grader och 200 grader. Ofver 175 grader blef termometern ej stationär mer-än några ögonblick vid 205 grader, dit den nn hastigt steg; den fortsatte sedermer: att långsamt stiga ända till innemot 300 grader. och under tiden öfverdestillerade större delen af den qvarvarande oljan. Destillationen afbröt: nu, och det i retorten qvarvarande bildade er svartbrun massa, som efter afsvalning blef fas som smör. Såväl.den vid 50 grader, som den vid 83 gra der öfverdestillerade oljan var färgiös samt terst tunnflytande;: den förra gaf vid 15 grade och den sednare vid 22 grader exploderandeån or. f Den olja, som öfverdestillerade vid 109 grader: var ännu färglös och tunnflytande och gaf exploderande ångor vid.37 grader; den som öfver gick -vid 134 sgrader hade-en simmigare konsistens samt gulaktig färg, och den som öfvergick vid 175-grader var gul, nästan sirapstjock: Der förra gaf vid 60 grader och den sednare vid 9C FR exploderande ångor. En blandning a: dessa trenne seuinare oljor, i samma proportioner som den till försöket använda oljan ursprungli gen innehållit; gaf exploderande. ångor vid un. gefär 50 grader. Den olja, som öfverdestillerade emellan 200 och 300 grader, var gulbrun och fullkomligt sirapstjock samt gaf icke exploderande ångor förrän vid 160 grader. Sedermera destillerades en annan qvantitet af samma fotogen, genom Uppvärmning i vattenbad, så att temperaturer ej kunde öfverstiga 100 grader, och destillationen fortsattes? så länge något af oljan öfverdestillerade;det öfvergångna befanns äfven nu: utgöra 12:, procent af fotogenens ursprungliga vigt. Den olja; som återstod iretorten och som således icke innehöll några under 100 grader kokande oljor, fat exploderande ångor först vid uppvärmning till inemot 60 grader; men vid försök att bränna den i en amerikansk fotogönlampa, blef lågan ej särdeles mer än hälften så stor som af fotogenen i sitt ursprungliga tillstånd, och-under en half timmes bränning förtärdes ungefär en half tum af veken. Det visar sig häraf, attom den i Stockholmstidningarne först införda uppgiften rörande ifrågavarande amerikanska fotogen den nemlien, att denna ej kokade förr än-öfver 200-graer, vore sann, Ja äfven om det vore sannt hvad som sednare uppgafs. nemligen att alla oljor, som koka under 100 grader, äro från denna fotogen aflägsnade, så skulle explosion eller eldfara genom denna fotogen, under hos:oss vanliga temperaturförhållanden, icke utan stor vårdslöshet kunna inträffa; men då skulle-också samma fotogån .vara oduglig-ått bränna uti de för densamma afsedda och här försålda lampor. Vi vilja nu -omtala :ett försök, som kan eftergöras af hvem somhelst, :som önskar öfvertyga sig om den fotogen han ämnar använda har större eller mindre benägenhet att förorsaka explosion. Erinrande dock att, för olyckshändelsers undvikande, försöket bör göras med små qvantiteter. Ett ort eller , lod amerikansk fotogen slogs uti ett mindre glas, hvilket ställdes så nära en