Aftonbladet – 13 mars 1862, sida 3

I uppvärmd kakelugn, att en bredvid glaset ställd , termometer visade 40 grader. Då termometern, ; insattsi fotagåpen..stigkt.till 34.gradersinträffade explosion. .då en. brinnande, tändsticka nedfördes i. glaset; men. sjelfva oljan: antändes likväl icke; Antändning.af-oljan inträffade :först-sedan-glaset fått sådan plats att temperaturen i detsamma steg:till 63.grader..Vid ett likartadt försökmed 8 ck. tysk fotogen — köpt hos hrr Carlson Amilon :-— inträffade explosion vid 26 och antändning vid 54 grader. . Det gifves således en skilnad emellan dessa båda fotogensorters benägonhet att explodera och antända sig (8 å 9 graer); men det förstås. af sig sjelf, att så länge temperaturen ej öfverstiger 25 grader är denna skilnad snart sagdt utan allt inflytande: s En hvar som-genomläst det föregående af vår artikel inser lätt hvarpå denna skaktignet beror. Den amerikanska fotogånen innehåller nem ligen, såsom vi nämnt, 12... procent sådana oljor som koka under 100 och explodera vid 15 å 22 grader; ofvannämnda tyska fotogen: deremot innehåller omkring 20 procent sådana oljor. Från: en liten, portion-af den tyska fotogenen ; atdunstades skilnaden mellan denna procenihalt. ; eller 7,; procent... Den oljeblandning som då , återstod. exploderade vid 35 och antändes vid jo grader. Fill den amerikanska fotogenen deremot tillsattes en lika stor procenthalt af: de ifrågavarande lättflygtiga oljorna. Den derigenom uppkomna blandningen exploderade vid 27 och antändes vid 53 grader, Hela skilnaden. som skulle göra att den amerikanska fotogener icke alls vore explosibel, består således derut; att den innehåller 7 å 8 procent mindre af de oljor, som koka under 100 grader och förorsake explosion vid vanlig temperatur. et är intet tvifvel underkastadt, att om med denna skiljaktighet vore förenad blott en fördel — ty en fördel kan det i vissa tall, dock inom vissa gränser, vara, nemligen då fotogånen handhafves af vårdslösa personer eller af dem, som genom de äkta amerikanska puffarne möjligen låtit förleda sig till den tron, att det gifves fosom icke alls är explosibel och med anledning deraf försumma att iakttaga nödig för sigtighet i afseende på fotogenens utsättande för en upphöjd temperatur — så skulle hvarje fotogenfabrikant långt före detta tillegnat sig densamma, genom att från sin fotogen afdestillers den omnämnda större halten af de flygtigaste oljorna, synnerligast som dessa oljor, såsom varande ypperliga lösningsoch reningsmedel för många ändamål, ha för sig sjelfva ett betydligt högre värde än fotogenen. en utan tvifvel ha dessa fabrikanter, lika som vi, funnit att en sådan åtgärd också verkar till nackdel för fotogånen; ty dels släckes den amerikanska fotogånen lättare genom en tillfäl lig vindflägt, dels förtäres veken fortare då man bränner denna fotogen än då man bränner al den tyska, hvilka olägenheter tvifvelsutan förorsakas af den omnämnda lilla skiljaktigheten i de olika fotogenslagens fysiska sammansättning, hvadan de tyska fotogenfabrikanterna — som vi tro — ansett sin mera flygtiga fotogån vara den ändamålsenligaste; förutsättande också, att den vid handhafvandet af all slags fotogån nödigs försigtighet icke-af konsumenterna försummades — åtminstone hade förra icke sökt a de Isednare att sådan försigtighet vore öfverflödig. Af ofvan omtalade enkla försök visar sig, att det råd som i n:r 8 af Dagligt Allehanda detta år gafs köpare af fotogån, nemligen att låta säljaren neddeppa em brinnande tändsticka i en Imindre qvantitet fotogån, för att på detta sätt jådagalägga huruvida er är explosibel eller ej, ingalunda är pålitligt, ty vid en jen ratur som ej öfverstiger 25 grader — och sällan eller aldrig torde den vara högre i-en handelsboå den tid på året, då handel med lysmaterialier försiggår — kan säljaren af ifrågavarande tyska fotogen, lika trygg som den som säljer amerikansk, verkställa det ifrågavarande exa naeptets emedan båda fotogenslagen vid denna: temperatur: äro lika litet explosibla. Vid några (8) grader högre -temperatur deremot , skulle båda två ha samma skäl att undandraga sig detsamma. Vi ha icke lyckats att någonstädes. här ishandeln erhålla foötogen, som under dylika omständigheter exploderar vid vanlig temperatur. Hvadsom kan tjena till ledning vid valet af fotogen, ifall man gör afseende på dess större eller: mindre bentgenhet att förorsäka explosion. är lukten. All fotogån har nemligen, som man vet, en mer eller mindre oangenäm lukt, men då lukten icke beror-på något annat än afdunstningen ), så kan:man deraf sluta sig till, att ju starkare den luktar, desto flygtigare är den, och följaktligen desto lättare förorsakar den explosion. Genom lukten kan man också skilja fotogen och nafta från kamfin; emedan denna sed nare alltid eger den för något hvar bekanta spritlukten. Hvad färgen: beträffar, så antyder er gul sådan-på att i fotogånen finnes mera af det vid högre temperatur kokande färgade oljorna och-enbrun färg antingen på en mindre om sorgsfull behandling vid tillverkningen, eller oci att lysämnet icke är fotogen utan nafta, hvilke; sednarevanligen är mera färgad än god foto gen. Säkraste sättet att skilja nafta från foto gen är, att i-oljan neddoppa en trästicka och sedermera antända denna; den i fotogån dop pade stickan afger då en gråhvit rök, kund röken från en eldstad der man bränner ved En sticka, doppad i nafta, deremot ger vid an tändning en svart rök, som bildar svarta kåfvor hvilka; liknande små insekter, fara omkring luften. För öfrigt borde vara bäst ätt grund: sitt val på egen eller vänners erfarenhet rörand deh ena eller andra varans företräde; eller, on sådan erfarenhet saknas, på det förtroende mar bar till säljarens redbarhet och förmåga att sjel bedöma den vara han säljer. (Slutet följer.) ) Det förstås nemligen lätt, att det icke är nå ontingsannat än de afdunstade, i luft:n in i blandade fotogenångorna, som göra att näsa påminnes! om fotogenoljans närhet, såsork t.ex fallet är då man besöker bolaget Scandias kon tor, issamma hus hvarest amerikansk fotoger säljes, och följaktligen i större eller mindr: mängd förvaras. I PBriltanaämnvngsa. orh PBAtficcelav