Aftonbladet – 11 mars 1862, sida 3

I gen. kl Häradshöfding Järnefelt instämde med hrr Alo, peus och Tengström, men ansåg derjemte nhu, varande förordning om fattigvården börä undergå t den förändring, som af ifrågavarande författningars omarbetning betingades. Friherre. Carpelan ville helt och hållet förkasta ! det af kejs. senaten framlagda förslaget, och inI stämde föröfrigt med hrr cbr och TengI ström samt dessutom med hr Schauman deri att , utskottet ej borde mgå i detaljfrågor. Dessutom I i yttrade sig bönderna Sjöstedt och Retula i äm-j net, hvarefter utskottet med öfvervägande plui I ralitet uttalade den åsigt att ifrågavarande för:Å fattningar borde omarbetas i det syfte att den person1: Å liga friheten, så vidt möjligt är, måtte befrämjas, utan Jatt samhället äfventyrade att understödja lättja gen. Med denna frågas afslutande hade utskotiet genomgått de frågor, som vid klassifikationen hänförts till första klassen. Innan sessionen afslutades valdes genom slutna sedlar fyra af utskottets ledamöter, professor Schauman, rådman Öhrnberg, hofrättssekrefteraren Aminoff och possessionaten v. Essen, för att öfvervaka och granskaredaktioaen af den underdåniga hemställan, som, med anledning at utskottets förhandlingar af dessa första klassens frågor, skulle till H. M. kejsaren ingå. ; I följande session påbörjades behandlingen af de såsom jemförelsevis mindre brådskande rubricerade eller till andra klassen hänförda utskottsfrågorna. Frågan om enda åldern, vid hvilken man och qvinna må ingå äktenskap, afgjordes sålunda, att utskottet yttrade sig hvad. mannen angår för bibehålande af de undantag från alimänna lagen, söm genom sednare författningar blifvit gjörda för en del ynglingar bland allmogen och lapparne, och hvarigenoni tidigare giftermål Jiro för dem tillåtna: Hvad åter qvinnan beträffar, förordade utskottet, dock med svag pluralitet, stadgandet af en något sednare ålder för hennes trädande i äktenskap än femtonde året, som härintills varit i sådant afseende bestämdt. I fråga om upphäfvande af förbudet mot giftermål emellan syskonabarn, tillstyrkte utskottet detta förbuds afskaffande. Vidare förordade utskottet införande at tika giftorätt och arfsrätt för man och qvinna — samt enhälligt, upphäfvandet af rättigheten att, vid bortgifvande af fast egendom tästa vilkor och förbehåll, gällande för en T obegränsad framtid (fideikommissrätten). I fråga om inskränkning at rättigheten till börd af jord på landet till: säljarens barn och föräldrar, äfvensom upphäfvande med vissa undantag af den nabo och viderboende i lag förbehållna lösningsrätt, ansåg pluraliteten förändring af 5, 6 och 7 kap. I. B. jemte dermed sammanhängande lagrum böra utarbetas i enlighet med k. senatens förslag, dock så attbördsrätten på landet borde utsträekas, utom till föräldrar och barn, äfven till syskon. I fråga om upphäfvande af förbudet att taga högre ränta än 6 procent, gjorde sig meningsskiljaktighet gällande; pluraliteten ansåg, att räntan ej Sörde fullkomligt frigifvas, utan ett visst maximum för densamma. bestämmas. Frågan om ansvar för gäldenär, som lagsökes på grund af utgifven skuldsedel, men densamma mot bättre vetande förnekar, afgjordes likaledes i enlighet med k. senatens förslag, dock så att detta ansvar borde utsträckas äfven till förnekande af skuld, på hvilken skuldsedel ej finnes. Likaledes instämde utskottet ik. senatens åsigt angående närmare förklaringar af stadgandena rörande preskription af fordran. I fråga om begränsning at borgesmäns ansvarsskyldighet, ansåg utskottet, att all proprie borgen borde upphöra och endast låga ER bibehållas, hvarjemte ett sådant lagförslag förordades, att den som ingått laga borgen ej borde kunna kräfvas för högre belopp än hvad som belöper sig på hans anpart. För att tillvägabringa en större skyndsamhet i utsökningsärenders behandling tillstyrkte utskottet användandet af förpligtelsen af ta-J: lans förlust, i stället för vite, vid infordrandet af förklaringar i sådana ärender samt dessa ärenders afgörande, ehvad förklaring afges eller ej. Uti frågan angående inskränkning af by-l: sättningstvångets användande, yttradesig utskottet för en ändring i sådan -syftning, al derom gällande stadganden samtför bestämmandetsaf. viss tid, utöfver hvilken ingen finge i bysättningshäkte qvarhållas. n omarbetning af konkursstadgan samt lagens bestämningar om inteckning, förordades jemväl af utskottet, som dock; med: afvikelse från hvad kejs. senaten föreslagit, dervid ville bibehålla den tysta förmånsrätten för barnaarf. Uti frågan angående upphäfvande af gällande stadganden om forum. privilegiatum för adeln yttrade sig utskottet enhälligt för denna åtgärd: of : Afven tillstyrkte utskottet enstämmigt ait, på sält kejs. senaten föreslagit, tvister om jord och byaskilnad emellan kronohemman borde behandlas af häradsrätt, men icke al guvernör såsom nu sker. I fråga om förändring af stadganderna, att för olika brott tilltalad person skall dömas i den ort der det gröfstä brottet skett samt att ansvar för flera af samma person begångna förbrytelser skall på en gång bestämmas m. m. tillstyrkte utskottet förändring och förkjaring 1 enlighet med kejs: senatens förslag. 27:de frågan, i hvilkeu kejs. senaten förordar den ändring af. 15 kap: 1 R.-B. att i brottmål af den beskaffenhet att endast böter kunna den anklagade ådömas, honom skulle vara tillåtet att genom fullmäktig svara samt att målsegande skulle tillåtas genom ombud utföra sin talan, under vilkor att det skulle bero af domarens pröfning, afgjordes äfven i enlighet med kejs., senatens förslag. På samma sätt förenade sig i afseende å 28:de frågan utskottets pluralitet i kejs. senatens förslag, att stadgandet i 17: kap. 20 CR RR . der vitthens hörande. oaktadt. en. i och håglöshet hos den obildade lösa befolknin, oa FOT SAG