Aftonbladet – 11 mars 1862, sida 3

het med kejs. senatens förslag; i den förefö för .kejs. senaten, att båg OF; lands Ar NR rr rån de tvistemål, om genom vad ifrån häradsrätt dragas under hof: Tättspröfningrock i den sdnare, att 5 6 af 25 kap. R. B. bör underkastas granskning till närmare bestämmande af de ärender, som från underrätt skola i -hemställningsväg till hofrättshänskjutas. Efter en kortare diskussion förenade sig utskottets pluralitet äfven Pafseende å 34:de frågan med kejs. senatens framställda förslag, att den ändring borde vidtagas i hvad som stadgas i 25, 27 och 30 kap. R. B. angående fullföljande af rättegångsmål, som genom vad eller revisionssökande dragas under högre domstol, att det blefve parterna medgifvet, att i likhet medi hvad uti besvärsmål eger rum, äfven före den bestämda dagen fullgöra hvad på honom ankommer; hvarjemte äfven den ändringssökande parten kunde befrias från det föreskrifna åliggandet att ställa borgen för kostnad och skada. Vid 37:de frågan, angående omarbetning af nu gällande sjölag, äfvensom försäkringsoch hafveristadgan af den. .2 Oktober 1750; hade senaten ansett att landtständerna borde lemnas tillfälle: att yttra sig angående sättet för denna revision och de nya lagförslagens uppgörande. Utskottet förenade sig enhälligt i den åsigt, att förslag till sjölag så snart som möjligt måtte utarbetas och ständerna föreläggas. Härefter upptogs 39:de frågan, angående en jemnare fördelning af inqvarteringstungan. tskottet röstade för utarbetande af lagförslag i det syfte, att inqvarteringstungan skulle jemnare fördelas, hvilket borde ständerna föreläggas. I 43:dje frågan, om upphäfvande af salpeterskatten, biträdde utskottet enhälligt k. senatens förslag. ; I 50:de frågan föreslår senaten en sådan förändring af kungörelsen af den 31 Mars 1840, att räntegifvaren, om han, då årets markegång är lägre än medelmarkegång, vill in natura -afbörda sig räntan, tillika borde i penningar betala skillnaden emellan räntevärdet efter medelmarkegången och årets markegång. Alla de talare, som i ämnet uppträdde, ogillade detta förslag. Friherre Carpelan ansåg det vara konseqvent, att då äfven räntegifvare af kronan skulle återfå skilnaden emellan räntevärdet efter medel SATSEN och efter årets markegång, då årets markegång vore högre, än medelmarkegången samt förordade frågans hänskjutande i sin helhet till landtständerna. I detta syfte uttalade sig äfven utskottet vid omröstningen enhälligt. Derefter företogos de förut förbigångna frågorna n:o 44 och 45. I den föregående frågan påyrkar k. senaten revision af den utfärdade: taxan å de afpifter, som till fond för fattigoch arbetshusinrättningarne i landet skola utgöras och de härom sedermera till komna förordnanden, i det syfte, att dessa utgifter skulle utsträckas jemväl till andra föremål, än de för hvilka dennäå afgift redan är påbjuden ochi vissa fall äfven till beloppet ökas. Utskottet förenade sig i den åsigt att förslag till författning, rörande afgifter till fattig-: och arbetshusfonden borde.genom regeringens försorg uppgöras och landtständerna föreläggas. I 45:te frågan angående ena handa revision i afseende å nu gällande författningar om karta-sigillata-afgiftens utgörande, beslöt utskottet, att förslag till ny författning om karta-sigillata-afgiftens utgörande bör uppgöras för att ständerna föreläggas.