Aftonbladet – 11 februari 1862, sida 2

tllllla IUIUUe JU!lJUNBGl: 2 Biskop Thomander mot domkyrkorådet i Lund. (Forts. fr. n:r 30.) Då målet vid påföljande ting ånyo förekom inställde sig käranden genom ombud och svaranden genom domkyrko-inspektoren, som ingaf dels en af honom uppsatt skrift, och dels en annan, icke undertecknad, men som uppgafs vara domkyrkorådets eget yttrande i saken, . Förstomnämnde skrift innehöll hufvudsakligen en kritik öfver kammarkollegii af käranden företedda utlåtande, hvaruti väl åberopades ett Kongl. bref af 1681, som studgade att vid Helgonakyrka vid Lund, som skulle blifva en ladugård åt biskopen, nödiga hus borde VPPDYggaN och i Kongl. brefvet af den 18 April 1689, att biskopen skulle till sitt årliga underhåll få nyttja och innehafva nämnde kyrka med tretton dertill liggande hemman under dagsfrihet; men deremot anmärktes att kollegium underlåtit appmärksamma den vigtiga omständigheten, att i dessa bref intet ord nämnes om domkyrkans skyldighet att uppföra eller underhälla någon byggnad å sjelfva ladugården, hvilken, såsom belägen på landet, borde enligt biskopsoch presterskapsprivilegierna af biskopen byggas. Den andra skriften, domkyrkorådets eget yttrande, är hållen i en mera skarp ton och ganska vidlyftig, men motiveringen är hufvudsakligen densamma som den förra, Deri framhålles särskildt att sjelfva säteriet allenast består af 30 tunnland,att dertill brukas ett dagsverkshemman på 50 tunnland, hvaremot ladugårdsmarken (90 tunnland) icke under säteriet tillförne varit brukad. Om nu biskopens i stämningen gjorda yrkande blefve bifallet — det nemligen att erforderliga byggnader för bruket af nyssnämnde 90 tunnland skulle på domkyrkans bekostnad uppföras, . sä följde deraf att det äfven ålåge domkyrkan att både bygga och underhålla erforderliga boningsoch uthus för hela det: stora biskopliga godset), hvilket anspråk också svaranden ansåg framgå ur en till domkyrkorådet från biskop Thomanz der förut aflåten skrifvelse, och än ljare framträdde i sjelfva stämningen. Skulle nu berörde anspråk gillas, så blefve den sannolika följden deraf, att domkyrkans medel hädanefter, i stället att användas lör hennes eget behöfliga iståndsättande, uppslukades ) Upplysningsvis torde böra nämnas, att åboerne å biskopsgodset äro Skldiga att a bygga och underhålla samtliga husen å gårdarne, och att denna skyldighet naturligtvis. tages.i betraktande vid arrendeafgifternas bestämmande, EASNARREN GK VE JR De Un DEREK, till stoft under sina fötter; att visa Adrien, i hans upphöjda likgiltighet, hans modiga sjelloisakelse att äfven hon kunde taga ett afgörande steg, i stället för at: gråta i sin enslighet öfver det öde, hvartill han lemnat henne; allt detta förenade sig i denna slund att förvirra och bedåra henne... Hon kände en outsägligt trånande längtan att blifva älskad och beskyddad. Hon kände sig. alldeles ur. stånd. att möta den. strid, som väntade henne på Lifford Grange, och svårigheten att återvända dit så sent på aftonen eller att göra redo för sin långa frånvars, möjligen att. blifva nödsakad att förklara den för sin far, hennes fasa för den make, -han ville påtruga henne — allt detta kastade sin tyngd i vågskålen i denna stund af fysisk svaghet, törblindelse och förtviflan. Maurice var icke med afsigt listig; han älskade henne passioneradt och att visa detta var den högsta kocst han kunde använda, han talade för sin sak med hela sin själ, med sina ögon och sina ord; han vederlade hennes samvetsskrupler, hennes oroiga farhågor med alla de argumenter, som sofismen kan uppfinna. och vältalighet, anrända — hela tiden förblindad af passionens yra för den fruktansvärda synd, han begick not himlen och henne. Han befaildeihemligret den person, som kom att hemta sakerna, utt hafva en vagn i beredskap klockan fyra tt föra honom till jernvägsstationen. Hon ar utmattad, öfverretad, halft tillintetgjord ; f sinnesskakningar af olika slag; hon hade .nappast medvetande af hvad som föregick. in fasansfull, isande fruktan började intaga enne, att.hon. skulle blifva saknad på Lif-.: ord. Grange och upptäckt der hon var. En. ång hade hon en ingifvelse. Hon pårkade ett ögonblick att Maurice skulle föra enne till mr Ervings hus eller åtminstone ;