Aftonbladet – 7 februari 1862, sida 3

YTV IISUTTEUVIUV DD RUTA RINNER Paris den 25 Januari 1862. James Mortimer. UTRIKES. FRANKRIKE. Den officiella redogörelsen för Frankrikes politiska angelägenheter meddelas i Monitö ren. Den upptager der icke mindre än sex stora sidor. Krigsoch marinministrarna: redogörelser äro likväl ganska kort affattade. men man finner dock af dem, att rustningarna och arbetena för aärmen oeh flottan datbrutet fortgå. Genom det nya reservsy stemet ha på två år omkring 64,000 solda ter blifvit inexercerade, hvilka efter blott några månaders öfning åter hemförlofvas. Hela infanteriet och kavalleriet ha nurefflade skjutvapen, alla Frankrikes och Algeriens fästningar samt kustbatterierna äro försedda med ny artillerimateriel. Toulons och Lilles ringmurar skola utvidgas, och detstora centraltyghuset i Bourges är redan färdigt. Flottan räknar för närvarande 101 örlogsfartyg; dessutom äro 16 fartyg, deribland 4 panzarfregatter och 2 flytande batterier, under byggnad. Listan kan dock ej vara alleeles fullständig, enär ingen enda kanonbåt omnämmes i denna ångflotta. Redogörelsen för de utrikes argelägenheternas ståndpunkt utmärker sig genori en utomordentlig fredskärlek. Om också under det -sistförflutna året bekymmer och oro icke saknats, så förtjenar likväl kabinetternas vishet erkännande, då de midt ibland så stora svårigheter upprätthållit sina fredliga förbindelser med hvaratidra. Isynnerhet hade den kejserliga regeringen oupphörligt verkati denna anda. Härefter få de särskilda utländska frågorna passera revue, och rörande alla uttalas ian ledning af förvecklingarna kejsarrikets ogrumlade förhoppning, att allt förr eller sednare skall afiöpå godt och fredligt. Kejsaren hoppas isynnerket i den romerska frågan mycket, om ej allt, af tiden, men påfvens genom Lavalettes not konstaterade vägran att inlåta sig i någon iransaktion förbigår denna öfversigt med en stum suck. I afseende å Mexiko finner man ett yttrande, som kan anses såsom den officiella indirekta bekräftelsen af ryktena om en ?monarkisk re volution?. Man talar deri om en helsosam kris, hvarigenom Mexiko skulle kunna reorganiseras i sin makts, sin blomstrings och sitt oberoendes intresse. Aven det handelsförrag, som är i fråga att afslutas med tyska iullföreningen, samt den danska frågan ihåg zommas med de bästa förhoppningar om en snar och lycklig lösning. I det hela taget ir öfversigten ett arbete, som man ganska väl kan sticka i handen på en fransk depuierad, utan att hans politiska moralitet dervid löper-fara eller ban kan göra ett antisejserligtmissbruk dermed. ENGLAND. Enliet från församlingarnes presterskap i irland ingånga berättetser skall. nöden i vestra delen af landet vara ganska stor. I 45 socknar, från hvilka uppgifter inkommit, har le -fattiges antal.på fattighusen ökats-med 354 personer-i jemförelse med samma tid sistlidetår, eller i medeltal 7 procent på 1varje socken, Potatisskörden uppgår knappi ill hältten af förra årets, men i hafreskörden visar :sig deremot ingen minskning. Avad brännmaterial beträffar, beräknas det itt, om årstiden blir torr, knappt, och om len blir fuktig, kanske icke 54, af-den vaniga torfmängden torde kunna erhållas, i vilket sistnämnda fall en verklig hungersöd -står.för dörren. Som emellertid-vädereken-redan under en månad varit torr, hoppas man att ha öfverstått det värsta. Prinsen af Wales skulle som i dag anträda sin resa till Orienten. :Han kommer att rese öfver Wien, der han. skall dröja 1 eller 2 dasar, och derefter i Triest gå ombord på Osborne. NEDERLÄNDERNA En ny minister har bildats med Thorbecke till inrikes-, Betz till finans-; Olivier ill justitie-, Uhlenbeck til kolonial-; Joles ill protestantisk : kultus-, Meussen till kawolsk kultus-, Huyssen van Kattendyke till marin-, öfverste -Blanken till -krigssamt Stratenus-till utrikesminister. TYSKLAND. Hessen-Kassel. Hufvudstaden talar för ett ögonblick. om annat än; tvisten mellan folket och kurfursten angående statsförfattningen. Det är om en hofskandal. Hans kurfurstliga höghet jät en dag sin kammartjenare läsa den qvicka berlinertidningen Kläderadatsch högt för honom. När kammartjenaren kom till ett för kurfursten anstötligt ställe stannade han. Kurfursten-befallde honom fortsätta, men blef så uppbragt vatt han ej kunde afhålla sig från at0 gifva sin vrede luft på en del, af kammartjenarens person. Denne måste söka sin reträtt bakom en stol för att undgå flera intryck af sin höge herres fot. Kurfursten ropade in vakt och lät arrestera kammartjenaren, men måste naturligtvis snart släppa honom på fri fot igen. Händelsen hade emellertid gjort en sådan verkan på kurfursten, att han måste inställa -en till följande dagen beramad hofbal:— För halttannat år sedan behandlade han på samma sätt en annan kammartjenare, hvilken derefter tog äfsked och öppnade en restauration, som nu är mycket Desökt. ITALIEN.