Aftonbladet – 7 februari 1862, sida 3

föreslagit att betala Spanien en summa af minst 200 millioner dollars för det rika byte; som annexionisterha voro så angelägna om, så behöfver jag ej påpeka till hvad -ändamäl de :39 snillionerna voro afsedda. Upphofsmannen till detfå förslag var herr-John Slidell. (Se betänkandet till senaten, undertecknadt af ordföranden i undersökningsutskottet, herr Slidell. Senatens Handlingar för den 35:te kongressens 2:dra session 1858—1859.) Jag afhåller mig från att här lemna nåora närmare uppgifter om herr Slidells kolegas offentliga lif, hvilket föröfrigt ej:skullc vara annatän ett upprepandeaf den tafla jag nu sökt teckna. Om berr Slidells föregående if icke står i hågon synnerlig harmoni med de rättsbegrepp, som franska nationen hyl ar, så kan jag ej heller tro, att hr Masons val till sändebud i London är af natur att ,lädja Frankrikes bundsförvandter. Bland illa de Englands fiender, hvilka på för bundskongressen sedan lång tid tillbaka ut märkt sig för :tojutelser emot nämnde makt. ur nerr ovues Mason måhända den häftigaste ch den mest förbittrade. Det är töröfrigt öga sannolikt, att upphofsmannen till 1850 irs lag rörande flyktade slafvars återlem nande; (Fugitive slave law) en lag, som med vöter och fängelse, äfven i stater, der slafveriet icke eger rum, belägger hvar och er som ger en fristad eller på hvad sätt de: vara må hjelper svarta flyktingar; det är öga troligt, säger jag, att upphofsmanner il ett dylikt stadgande lir välkommen I Wilberforees fädernesland. Paris den 25 Januari 1862. James Mortimer.