Aftonbladet – 7 februari 1862, sida 2

Beträffande Östersjöns vinterförhållanden råder i allmänhet stor okunnighet äfven bland män som uppträda såsom auktoriteter. Man talar om rast kärnis till hafs af en föts tjocklek såsom den vanligaste sak i verlden; man påstår att man under stränga vintrar på flera månader ej kunnat se vak till sjös från den högsta punkten af Gotland, Biekingsskären, och mera sådant; allt detta förråder endast en okunnighet som är förlåtlig såvida den ej uppträder med anspråk på sakkännedom. Att man betviflat de af mig lemnade uppgifter om isläggningen i Nynäshamnen gläder mig, emedan jag deraf får anledning bevisa hvad jag sagt. Rörande isens tjocklek i sjelfra hamnen och på hafvet utanför Bedarön, ber jag få meddela följande intyg: . SUndertecknade få härmed intyga att isen i hamnen vid Nynäs melläån Brunsviksholmen och Bedarön högst sällan blir en half aln tjock och vå yttre sidan om Bedarön 2 å 3 tum. J. Eriksson, A. O. Anderssos, N..O. Andersson, arrendator på hemmansegare i Björsta. Bedarön. P. 0. Andersson, hemmansegare i Klöfsta: . Då skärgårdsbefölkningens opbgiftet om Östersjöns vinterförhållanden äro af stor vigt, har jag inhemtat sådana från lotsar och tullbevakhingen på Landsort och Herrhamra samt från fiskare på Utön och på Nåtarön. De från samtlige fiskare å Nåtarön togos af underlöjtnanten A. Norman. som den 13 Januari detta år i en liten roddbåt vid 16 graders köld, men utan. att det.ringaste vara utsätt för nerisning företog den omkring 12 mil långa färden på Ton hafvet från N näslandet till Nåtarön. För sakens fullständigare utredning uppstälde fa frågor till besvarande. Uppgifterna från Landsort och Herrhamra äro af lotsåldermannen A. P. Holm och tullöfveruppsyningsmannen C. F. Bergh, båda erfarna män och gamla i erten. Pe från Nåtarön lyda: . Einligt uppdrag af hr löjtnant Sandeberg har undertecknad af personer, boende i skärgården utanför Nynäshamnen, sökt upplysningar angående isens beskaffenhet och tiden för dess qvarliggande i nämnde skärgård, och hafva dervid de framstälda frågorna på följande sätt blifvit besvaradet: ; G 44:o. Huru tjock är isen urder vänliga vintrar, mellan Nåtarön och Bedarön? När tjockast och hvilka år? — Svar: Under vanliga vintrar får sjön öppen mellan Nåtarön och Bedarön. å de sista 20 åren har isen en, högst två vintrar uppnått 8 tums tjocklek. 42:o. Huru tjock är, under stränga vintrar, fast kärnis till hafs? Hört ofta har den under mannåminne uppgått till öfver 4 tum? Svar: Endast under de strängaste vintrar finnes fast kärnis till hafs utanför Nåtarön och Bedarön, men kan då under två högst tre veckors tid blifva 4 tum tjock; detta förutsätter dock flera veckors fullkomligt lugnt väder och har i mannaminne endast egt räm åren 1828, 39 och 30 samt möjligen 1835. 3:o. Händer det någonsin att hafsisen genom storm hopskjuter och sedan åter sammanfryser samt bildar fast hafsis, så att den härigenom blir flera fot tjock och detta på långa sträckor, att le trotsa hvarje försök till gerombrytning? Hvilka år har, under maniaminlie, detta inträffat? — Svar: EH sådan sammanstötning har styckevis egt rum, men aldrig i mannaminne utan betydliga öppningar, så att dessa massor kunnat kringseglas, och äro de?sålunda att betrakta som ett slags drif-is. De bräckas af äfven obetydlig blåst eller dyning. Icke så långt man kan minnas har förhållandet räckt längre än en vecka. 4:o. Har det någonsin under mannaminne, inträffat att man på flera (såledest på minst tre) månader ej sett väk till sjös och i så fall hvilka år? Huru lång tid-af året brukar man se vak till sjös och huru lång tid har detta inträffat då hafvet varit längst isbelagdt? Svar: Vintrarne 1828, 29 och 30 har det möjligtvis händt, men då under högst en månads tid att vak ej synts från land, men annars ej i mannaminne. Högst sällan har isbandet sträckt sig långt ut, utom under de nämnda åren, blott ett par gånger, och då endäst ett par dagars tid har det sträckt sig så långt man annet set 5:o. Fins egentlig drif.is någonsin på vintern? När börjar den först att visa sig?Svar: Egentlig drif-1s visar sig först vid vinterns slut eller snarare på våren och stannar då sällan mer än en dag. J. Å. Nerman, Underlöjtnant. Riktigheten af ofvanstående uppgifter intyga: Lars Olsson, Erik Gustaf Cårlsson, Anders Carlsson, And. Petter Andersson, Joh. Fr. Persson, Fiskeriarrendatorer från Nåtarön. Från Landsort och Torön heter det: Under stränga vintrar, som åren. 1814, 29, 38 och 55, lade sig fast is (kärnis) utanför Landsorts båk så långt ögat kunde se och fortfor en längre tid de 3 förstnämnda åren från medio af Januari till början af April; dock kunde man under stormar se öppningar i hafvet vissa dagar. Dessa år kördes med flera par oxar till Landsort. Någon säker uppgift på isens tjocklek under nämnde år kan. svårligen gifvas, dock tros den uppgått till 10 å 12 tum. År 1855 var fast is endast en kort tid så att fartygen voro hindrade högst3:ne veckor att inkomma till Landsort. Under dessa år visade sig mycken hafsis till sjös, bildade som stora Land, att EN Håde svårt att ge: nömsegla dem. Vid itfallande stiltje och stark vinter kan för någon dag is lägga, så att endast några öppningar synas från andsort men vid påkommande blåst blir hafvet åter öppet. Då Östersjön är segelbar för is är äfven isfritt mellan Gunnarsten, Landsort och Torö så att fartyg kunna både inkomma och utgå, såvida icke stiltje kan göra 8 dagars tidsskilnad. Att hats-is och drifis fan sammanpacka sig mot kusten händer ofta, men endast för några få dagar och tillfryser ej i Östersjön; men om nämnda is inkommer i trång segelled och några nätters stark vinter följer kan den tillfrysa; dock händer detta sällan. Vid Landsort hafva icke sådana hinder mötts af sjöfarande. Drif-is med ostliga vindar packar sig in mellan Jarflotta och Gården, men hindras ar Strömskär och öfriga holmar utanföre att intränga till Torö-landet. Dock händer att östra sidan af båklandet kan af drif-is tillstängas med nämnda vindar, då deremot vestra sidan af båklandet lemnar fri passage till Herrhamra. Drif-is RCA vanligtvis då kusterna rensas från fast is. Hafs-is börjar. synas i början af Mars månad: Under de öfriga åren från 1814 till förlidet år har isen endast en kort tid under vintrarne hindrat fartygen att inkomma vid Landsort samt derifrån. nig till sjös, och de flesta åren endast få dagar. Enligt journalerna. har under dessa år fast is endast få dagar årligen visat sig utanför Landsort: Uppgift. 1851. Isfritt till Herrhamra hela vintern, med undantag af några dagar i Mars månad. Sista dagarna i Mars kom en mängd drif-is, som qvarlåg till hälften af April och flera gånger förhinIrade fartygs inlöpande till Herrhamra. I böran af April inkommo fartyg till Herrhamra. I slutet af samma månad öppet till Dalarö: 128529 TJagealhart. hela vintern -— Thörlian af