Aftonbladet – 7 februari 1862, sida 2

ungat blett nögst usla priser. lillstyrkte derföre anläggning af en uthamn vid Nynäs och dess förening med Stockholm genom en jernväg. Grosshandlaren Erskine ville erinra derom, att det icke finnes någon vara, hvilken drager så dryga omlastningskostnader som trävaror. Trodde det icke finnas någon rimlig anledning att trävaror skola kunna föras från Norrland till Nynäs. De skulle icke blott drabbas af de Iryga kostnaderna för omlastning derstädes, utan derjemte betungas med de dryga höstfrakter, som äfven våra kustfarare b tinga sig, och talaren ansåg för sin del, att dessa kostnader) skulle bli fullt ut lika dryga som den högrel frakt som ifrågakomme att betala för afskeppning på hösten direkt till England. Då det hade blifvit sagdt, att priserna äro högre på afsättningsorterna om våren, ville talaren fästa uppmärksamheten derpå, att om man der visste att man kunde när som helst erhålla tillförsel, så skulle några högre priser under vissa årstider ej ifrågakomma. Med afseende på yttrandet om den jernexport, som kunde ifrågakomma från Nynäs, erinrade talaren, att det jern, som skeppas från Stockholm, utgöres dels af Dannemörajernet, som hitkommer yttre vägen, och dels af det jern som hitföres från Maälarhamnarne. Om nu tillfalle till ätskeppning från Nynäs blefve beredd, skulle Dannemorajernet utan tvifvel gå diekte dit och aldrig något deraf komma på banan mellan Stockholm och Nynäs, och hvad anginge. tillförseln från Mälarhamgarne, så skulle äfven den a Södertelje kanal söka sig väg direkt till Nynäs och följaktligen icke heller den någonsin komma på jernvägen. Enahanda blefve förhållandet med den från Mälarhamnarne skeppade spanmål. Den skulle gå direkt till Nynäs och aldrig komma till Stockholm. — Hvad importvarorna beträffade, så egde det förhållande rum med de förnämsta kolonialvarorna, socker och kaffe, att de vanligen skeppas från Ostindien och Brasilien före regntiden ochk såsom en följd deraf vanligen intföfta här tidigt på sommaren och sällan sednare än Augusti månad. Endast undantagsvis ankomme någongång en laddning af den nya skörden, som då inträffar sent på året. Någon fördel för jernvägen af denna importhandel vore således icke att vänta. Manufakturvarorna åter hitbeordras städse så tidigt, att de må vara här tillgängliga före julen, och äfven om sådana varors ttränspoörterande på en jernväg från Nynäs till Stockholm skulle ifrågakomma, så är deras volym i förhållande till värdet så ringa, att någon fördel för banan ej deraf vore att förvänta. Talaren ansåg för sin del att skäl väl kunde förefinnas, att vid Nynäs anordna en nödhamn, men att Stockholm och dess handel skulle ha vida större gagn af Stäkessundets upprensning än af en jernvägsanläggning till Nynäs. (Bifallsrop ) Dispaschören Nordvall ansåg, attinnan en jernvägsanläggning till Nynäs ifrågakomme, borde man göra sig fullständigt reda för huruvida hamnen vid Nynäs vore så lämplig som det. hade blifvit uppgifvet. För talaren håde blifvit sagdt att det ena inloppet, det södra, e skulle vara lämpligt, Och hän föreslog derföre, att medel borde anskaffas till gren och noggrann undersökning af hamnen, och först derefter, men ej förr, frågan om jernvägen bringas å bane. Ingeniören grefve H. Taube hade med intresse omfattat förslaget om den ifrågavarande jernvägsanläggningen, icke derföre, att den skulle blifva af gagn specielt ur en synpunkt eller en annan, utan derföre att det är fördelaktigt för hvarje ort, att få kommunikationer med andra orter, erinrande talaren exempelvis huru en egen dom stiger i värde i samma mån som det genom förbättrade kommunikationer blir lättare att komma till densamma. Det hade derföre förundrat talaren att någon velat undertrycka förslaget. Man borde icke vid behandlande af dylika angelägenheter uppträda med ett imperatoriskt: det och det är min åsigt, och sedan ej vilja höra några motskäl. En bland de vigtiga ste frågor, som med afseende på förevarande förslag framställde sig, vore den: kan Östersjön navigeras vintertiden? Derpå hade lemnats olika svar, och det vore svårt att säga hvilkendera som hade rätt. Det vore derföre nödvändigt att en undersökning egde rum, huruvida Östersjön är navigabel vintertiden. Talaren trodde, att om tillfälle erbjöde sig att införa varor, t. ex. le omförmälda kolonialvarorna, äfven under vintern, så skulle sådan införsel komma att ega rum. Ått assuranser skulle kunna erhållas betviflade han icke heller, blott någon hamn fur: nes dit fartygen kunde inlöpå, anförande han ett exempel ur sin egen erfarenhet huruledes det svarats honom, ätt om han ville adressera de varor, på hvilka han önskade assurans, till en hamn, som kunde antagas gå öppen, så skulle man teckna assurans. Talaren föreslog derföre att en komit måtte nedsättas för att undersöka såväl om Östersjön är navigabLel under vintern söm förhållandet med frakter och assuranser under denna årstid. Först i det fall att en sådan andersökning lemiade ett gynnsamt resultat borde frågan om jan bringäs å bane, men då blefve dess an äggning Också en nödvändighet, ty talaren kunde ej föreställa sig, att Stockholm kan vilja isolera sig genom saknaden af kommunikationer. Om Stockholm ville bibehålla sin vinterhandel, sedan jernvägsanläggningarne i landet vunnit mera utsträckning, vore en uthamn oundgänglig. (Bifall) Bankokommissarien Kolmodin ansåg fördelen af en uthamn för Stockholm så afgjord, att den ej behöfde ådagaläggas. Men frågan vore hvarest den bör anläggas. Enligt hvad talaren trodde sig veta, vore Nynäs ej den lämpligaste hamnen för detta ändamål, ty icke blott att den blir isbelagd vid tillfällen då andra hamnar ännu icke blifvit det; dess södra inlopp vore äfven ganska svårt. Deremot funnes en annan hamn, belägen en half mil från Nynäs, nemligen Sågstens hamn, der hundratals fartyg kunna rymmas, der fullt tillräckligt djup och god ankarbotten finnes, likasom äfven tillfälle anläggning af upplagsplatser. Den vore dessutom belägen i närheten af Härhamra och Landsort, hvarest redan finnes fyr, tullkammare och telegraf, utan att behöfva flyttas, såsom fallet blefve om man valde Nynäs-hamnen. En omständighet för frågans bedömande, som ej borde förbises, vore, att i Härhamra ofta 40 å 50 fartyg öfvervintrat, men i Nynäs ännu ej något. Talaren hade sig äfven bekant, att under stormarne förliden höst hade ett fartyg, som sökt sig in till Sågsten, dit lyck-. ligen inlupit och kommit i säkerhet, under det samtidigt två andra, som, med anledning af-den uppmärksamhet för hvilken Nynäs-hamnen påjl sednare tid varit föremål, sökte uppnå denna :. amn, båda förolyckades. Löjtnant Sandeberg förklarade sin åsigt vara, att Sågstens hamn är mindre lätt tillgänglig än Nyäs. Der finnes t. ex. blott ettinlopp, det norra. Visserligen kunde man äfven komma dit söderfrån, men genom en svär passage uti en halfinnan mil lång skärgård. Nynäs åter hade två j nlopp. Man hade invändt, att det södra vore j na men dermed förhölle sig så, att der vore re famnars vatten på en bredd af 100 famnar. i! Jet norra inloppet åter vore 600 famnar bredt. i: inkargrunden vore äfven bättre i Nynäs, der; len består af lera, än i Sågsten, der den utgöes af sand. Vidare vore att taga ibetraktan er tt den jernvägsanläggning, som ifrågakomme : v Il Nynäs, vore föga mer än 3 mil, då deremot d n bana till Sågsten blefve 5 mil. För NynäsI