Aftonbladet – 7 februari 1862, sida 2

Article Image
1853. 1!, månads is, som hindrade fartygs Yt inlöpande under Februari och Mars. I slutet af ti April inkommo fartyg till Herrhamra. Till Dalarö i början af Maj. : 1854. Segelbärt hela vintern. I början af te Mars inkommo fartyg till Herrhamra. Till DaM larö i slutet af samma månad. h 1855. 2, månads is i Februari, Mars och ti April. I slutet af April inkommo till d Herrhamra. I början af Maj öppet till Dalarö. 1c 1856. Öppet vatten hela vintern, så att fårtyg 4: inkommo till Herrhamra i hvarje månad. I medio af April öppet till Dalarö. i 1857. 14 dagars is Februari. I början af Mars inkommo fartyg till Herrhamra och vid samma tid i April öppet till Dalarö. 8 1858. Öppet till Herrhamra under hela vins tern. Fartyg inkommo i slutet af Mars. Till P Dalarö i början af April. N i 1859. Inkomino fartyg i hvarje månad och inseglade till Dalarö. 1860. Ingen is under vintern, som hindrade , för inlöpande till Herrhamra; i början af Mars na fartyg. Öppet till Dalarö i början af: Apru. i 1861. 5 veckors is i Januari och Februari, I hvarunder 4 dagar så, alt ej uttye kunde inlöpa sg till fyren; den 6 Mars inkommo fartyg till Herr. hamra, och öppet till Dalarö i början af April. E C Tr ADR Under de upngifna tillfällen, som fast is varit rådande, har ej något fartyg varit synligt till sjös. Hvilket jag får ödmjukt underrätta: i Landsort den 27 Deccintier 1861. I A. P. Holm, 1 Lotsålderman. Af denna sista uppgift synes huru stor skilna; L den är i seglationstiden för Landsort och Dalarö. i I Ännu större måste den naturligtvis vara mellan I Landsort och Stockholm. I Som bekänt är släckas fyrarne då man ej ser vak till sjös, d. v. s. då hafvet är isbelagdt så ! långt ögat når. Här följer uppgift å de tider samtliga fyrar, från Landsort till Sundet samt ; derifrån fill Carlsten, varit släckta under så många år som uppgifter derom finnas, eller från I 1848 till och med 1860. j (Talaren meddelade dessa uppgifter, hvilka i: tabellarisk form tryckta äfven utdelädes bland de närvarande, och fullföljde han derpå:) . Af dessa uppgifter se vi genast påståendet om bg 0 OR isläggning under flera månader vara en fullkomlig ammsaga, som icke har ringaste stöd af verklighet. I dess ställe har, under alla åren från och med 1848 intill denna stund, Östersjön från Nynäshamnen varit fullt navigabel till Sunlet och hela yttre Kattegat samt äfven på yttre sidan om Gotland äfven om vintrarne — ett förhållande, som sannerligen förr skulle varit kändt och värderadt, om vi vetat begagna oss af Nynäshamnen i stället att endast tillgodogöra fördelen att här långt inne i landet vara skyddade för fiendtlig mordbrand och plundring af förnenta sjöröfvare: ; . Jag vill ej upptaga tiden med diskuterande af lessa uppgifter, helst som jag gerna erkänner nig ännu vara långt ifrån vuxen detta ämne, då jag icke engång haft tillgång till de meteoroloviska journalerna för dessa år. Ett vant öga ser af dem tvenne vigtiga sanningar besvarade, nemligen: att Östersjön, söder om Å land, enligt regeln är navigabel hela året om, samt att de egentliga massorna af drif-is först börjar visa sig om våren och vid den tid då vanligen sjöfarten redan är i full gång. Klart ir ock, att detta måste vara förhållandet, då man besinnar att drif-isen uppkommer af fast land-is, som bildar sig på grundare vatten och vid vårfloden drifver till sjös. Nu till uppgiften i hvad mån man begagnat sig af denna möjlighet till vintertrafik, hvarvid väl bör ihågkommas att stapelorten Göteborgs hamn enligt regeln hittills varit spärrad omkring 3 månader af året och att man således måst med betydliga kostna: der under denna tid landvägen föra fartygens laster till Göteborg. Under åren 1850—60 hafva vid Göteborg eller dess uthamnar ineller utklarerats fartyg, alla från eller till utrikes ort, under hvarje månad af året; vid Warberg likaså, med undantag för 7 år af ED månad: Detta har äfven vafit fällit med Helsingborg öch Landskrona, Malmö samt Ystad, med undantag af: för Malmö Mars 1853, Februari och Mars 1855 samt för Ystad Januari 1851, Mars 1853, Januari och Februari 1858. Således ha både Kattegatt och Sundet icke blott varit navigabla utan äfven verkligen navigerats under dessa 10 års alla månader. .. Jag sade nyss att Östersjön till Nynäshamnen under de sista 10 åren varit fullt navigabel, och skall nu visa i hvad mån man begagnat sig deraf. Vid Wisby tullkammare hafva alla månader under dessa år fartyg till eller från utrikes orter inellef utklärerat, med tndantäg är tills mans 13 månader under de 10 åren, tetmnligen: Januari 1851, då uppgiften från Landsort lyder: Segelbart hela vintern, med undantag af några dagars drif-ist; Januari och Februari 1852 (från Landsort: segelbart hela vintern); Januari och Februari 1853 (från Landsort: 1,, månads is i Februari och Mars, Landsörts fyr släckt från d. 14 Febr. till d. 29, Mars; Korsö först den 2 Mars; men Fårö och Östergarns, såsom alltid, brini nande); Februari 1854 (från Landsort: segelbart hela vintern); Februari och Mars 1855 (från Landsort: 2:, månaders is, Landsorts fyr släckt från d. 9 Febr. till den 18 April, Fårö och Östergarms brinnande); Januari och Februari 1857 (från Landsort: 14 dagars is, Landsorts fyr ej släckt); Februari 1858 och 1859 (från Landsort: segelbart begge åren hela vintern), samt Januari 1860 (från Landsort: segelbart hela vititern).. Jag har sålunda visat satt: Kattegatt, Sundet och Östersjön söder om Åland icke blott, enligt regeln, äro navigabla, utan ock verkligen navigeras under alla månader af vintern. Det åter står nu blott att se huru länge Stockholm Jan undvika att begagna sig deraf. Utrymmet nödgar oss att här afbryta redegörelsen för öfverläggningen, för atti morgon dermed fortsätta, anseende vi oss likväl böra nämna, att resultatet af mötet slutligen blef, att man utsåg en komit af sex ledamöter, nemligen fabrikören I. W. Bergström, dispaschören Nordvall, kapten Nylen, grosshandlaren C. P. Möller, kapten J.A. G. Björkman och grosshandlaren Gustaf Rooth, hvilka skulle i förening med de vid sammanträdet i Södertörn utsedda komiterade undersöka alla de omständigheter, som med frågan om anläggning af en jernväg till och en uthamn vid Nynäs kunde stå i samband; börande komiterade vidtaga de åtgärder de kunde finna lämpliga för anskaffande af medel till undersökningskostnadernas bestridande, samt sedan de afslutat sina arbeten, sammankalla ett nytt möte för att yttertigare behandla ärendet: RR H i H FPIGETPA TARAS TV 2 SAFE ETT STERN Tea EEE Konungen har i dag hållit konselj. — I likhet med hvad för föregående år TTT 08. FREE IRIS — er I ov MG Ae 3 art I MR SS mv ——sk—j, NN mn NH NYNÅ. OO Sr — ———- .———-Z— —— Ö Ö— —— —— -— .sX.S.ts———

7 februari 1862, sida 2

Thumbnail